Trygghetsförbättrande åtgärder på olika nivåer i Haninge och faktorerna bakom
En tillväxt kring de sju pendeltågsstationerna förväntas i Haninge, söder om Stockholm, och särskilt området som kallas Haninge Stad som år 2030 beräknas ha 30 000 invånare. I en medborgardialog kom det fram att boende i området kände sig otrygga kring stationerna, trots att det rör sig mycket människor i området. Under tiden innan tillväxten använder kommunen tillfälliga åtgärder för att göra platsen mer aktiv, det som brukar nämnas Placemaking. Ett råd som kommunen fick från en grupp arkitekter var att fokusera mer på den tid som tillbringas på en plats än på det antal personer som rör sig där. Ett annat var att pröva lösningar i skala 1:1. Det tog Haninge till sig och har genomfört en rad tillfälliga installationer och aktiviteter runt stationsområdet, i form av färgsättning, tillfälliga möbler, bokbord och andra evenemang. Läs hela artikeln här.
Emellertid har regeringen i Sverige satsat under de senaste åren på långsiktiga stadsförnyelseprojekt för att motverka de negativa effekterna, däribland otrygghet, av pågående social, ekonomisk och etnisk segregering i stora städer. Området Jordbro i Haninge kommun hade valts ut att få en del av dessa investeringar. En utvärdering av Jordbros problem och potential baserad på tillgänglig statistik och de boendes egna bedömningar gjordes i det så kallade Jordbro projektet, ett program för förnyelse av bostadsområden som startades 1995, med målet att förbättra likvskvaliteten för de som bor i utkanterna av Jordbro. Huvudmålen för projektet var att öka välmående, trygghet, deltagande och livskvalitet baserat på resurserna som för närvarande finns i bostadsområdena, skriver Vania Ceccato och Folke Snickars. GIS-teknologi användes för att matcha behövda resurser till områdena och därmed bidra direkt till medborgares välmående. Detta fokus på ett visst geografiskt område innebär en förbättringsmöjlighet för exkluderade områden som Jordbro var då, genom att strategiskt länka dem till mer välmående delar av staden. Det kan förbättra leveransen av service och tjänster genom integration av policy och resurser på lokalnivå. Läs mer om studien kring lokala planeringsbehov och anpassad GIS-teknologi här.
Vidare när det gäller upplevelser av otrygghet, finns det en väsentlig skillnad på rädsla och oro, där den senare är en mer kognitiv process som handlar om vad vi föreställer oss kan hända, menar Amitra Golkar som forskar på rädsla inom psykologi på Karolinska Institutet. Hon argumenterar för att människor är relativt orädda men väldigt oroliga djur och förklarar det med vår evolution som har resulterat i vår förmåga till associativ inlärning. Exempelvis kan vi till exempel undvika platser med klotter, inte för att vi är rädda för själva klottret, utan för att vi förknippar det till undanskymda platser där brott kan begås. Evolutionen har samtidigt också gett oss prosociala förmågor som samarbetsförmåga, empati och en känsla av tillit. Det gäller att fokusera på de egenskaperna, ett sätt att vända utvecklingen från en kultur av rädsla till en trygghetskultur, enligt Golkar. Läs mer här.
Nästa viktiga steg vore att utvärdera effekterna av åtgärderna runt stationerna i Haninge och jämföra samt sammanställa med Jordbro projektets resultat, samt studera Haninge kommuns ytterligare förbättringsmöjligheter kring trygghet och motverkandet av segregering inför kommunens tillväxt.
