Sexuella brott i kollektivtrafiken: Ett globalt problem för unga kvinnor
Den 8:e juni är boken ute! ”Transit Crime and Sexual Violence in Cities: International Evidence and Prevention(2020)”, rapporten för Stockholm och Huddinge hittar man här: Trygghet i kollektivtrafiken i Stockholm i ett internationellt perspektiv: En handlingsplan mot sexuella trakasserier och brott i transitmiljöer (2019)
En annan faktor som angavs vara ett säkerhetsproblem var närvaron av berusade personer i transitmiljöer. Mer formell social kontroll (polis/vakter som patrullerar och mer kameraövervakning) var överlägset det vanligaste förslaget från studenter för att förbättra säkerheten vid tåg- och bussresor i Stockholm. Studenter påpekade också behovet av att förbättra belysningsförhållandena, särskilt vid busshållplatser.
Andra relevanta frågor i denna studie är: hur vanligt är rapporteringen av sexuella trakasserier? Vilka strategier använder offren för att bemöta trakasserare? Resultat visar att:
Mer än hälften av offren för sexuella trakasserier valde att inte rapportera händelsen. Variationer i utsatthet för brott förekommer efter stad, land och kontinent. I Stockholm indikerade 45 % av studenterna att de utsatts för sexuella trakasserier: oftare verbala än fysiska, samt oftare i samband med tågresor än med buss. De flesta fall rapporteras aldrig och en normalisering av problemet förekommer i hela världen.
Samtidigt som betydligt högre procentandelar av kvinnor än män rapporterade om upplevelser av brottsutsatthet, var det ett betydande procenttal manliga studenter i vissa städer som rapporterade att de hade trakasserats. I åtta av dessa tretton städer utsattes LGBTQI-studenter mer än heterosexuella studenter.
Figur 1 – Kvinnor och män som vidtar försiktighetsåtgärder i kollektivtrafiken.
Kvinnor vidtar i högre utsträckning än män försiktighetsåtgärder, 58 % i Huddinge och 50 % i Stockholm jämfört med 18 % respektive 24 % av männen. Medan männen oftast vill visa att de kan försvara sig (till exempel, har koll på värdesaker, sover ej) vill kvinnorna se till att de är sedda (till exempel, står bland människor, väljer en viss del av bussen).
Uppfattad otrygghet var som förväntat högre nattetid. Särskilda element i den fysiska och sociala miljön pekades ut i transitmiljön som problematisk och till och med uppmuntrande för förekomst av trakasseringshändelser av studenter.
Trakasserier i kollektivtrafikmiljöer leder till antagande av vissa beteenden från resenärer (till exempel att undvika vissa rutter eller tider, sitta bredvid föraren, klä sig på ett visst sätt, bära någon form av vapen, eller använda en ryggsäck som sköld). Läs mer här.
