Studentblogg

Att prioritera trygga resor över trygga beslutsprocesser – En pilotstudie om Participatory Value Evaluation-metodens förmåga att behandla trygghet

Att prioritera trygga resor över trygga beslutsprocesser – En pilotstudie om Participatory   Value Evaluation-metodens förmåga att behandla trygghet

 

Var finns trygghetsarbetet? Det var en fråga vi båda ställde oss inför det stundande masterarbetet. Vårt arbete skulle innebära en interdisciplinärt tillvägagångssätt, med en av oss från stadsplanering och den andra från transportmastern på KTH. Inom stadsplaneringsmastern på KTH erkänns trygghet visserligen som en viktig del inom social hållbarhet men det är sällan centrala i masterns kurser eller kursmoment. Praktiken ger samtidigt inte skenet av att vara bättre på att hantera trygghetsfrågor. Trygghet behandlas ingående deskriptivt av bland annat Vania Ceccato inom SäkraPlatser, genom medborgardeltagande, vilket absolut är positiva bidrag till både forskning och praktiken. Men när det gäller att förvalta den ökande deskriptiva kunskapen om trygghet i storskalig handling verkar det saknas samarbete och innovation i praktiken. Med den möjlighet som ett masterarbete innebär ville vi undersöka om vi, genom att kombinera våra kunskaper och erfarenheter från två masterprogram, kunde ge ett metodologiskt bidrag för att kunna ta nästa steg inom trygghetsarbetet.

Att arbeta mellan avdelningar på KTH för att förstå det interdisciplinära sammanhanget för trygghet i kollektivtrafiken formade arbetet redan från början. Hur samarbetet praktiskt skulle genomföras, liksom hur samarbeten kan fungera för praktiker blev viktiga aspekter när arbetet avgränsades till att handla om en ny metod som verkade uppfylla en del av de behov som upptäckts. Beslutsunderlag för att förbättra trygghet i kollektivtrafiken var det initiala fokuset. Från transportsidan är kvantitativa metoder och modellering klart mer konventionella verktyg än de kvalitativa metoder som används på stadsplanerarsidan, men de sistnämnda kan hantera mer än det som kan mätas. I en kontext av beslutsunderlag i kollektivtrafik, riskerar det kvalitativa deskriptiva dock att reduceras till finstilt text som läggs till i efterhand. Det som inte kan mätas, får det ofta svårt när det ställs mot svart-vita siffror i beslutsfattande.

Det blev tydligt att det existerar ett metodhål mellan den kvantitativa traditionen och den deskriptiva traditionen. I och med det hamnade fokuset på förbättringar av trygghet inom kollektivtrafiken genom interdisciplinärt arbete. För att attackera detta område, testades Participatory Value Evaluation (PVE) metoden, som kombinerar kvantifiering med medborgardeltagande samtidigt som deskriptiva och normativa icke-mätbara aspekter fortsatt kan beaktas. PVE metoden kombinerar medborgardeltagande och kvantifiering genom att informera om och låta deltagarna få välja mellan olika samhällsutvecklingsprojekt. I detta fall gällde det trygghetsprojekt, något som inte gjorts tidigare. Kvantifierande av samhällsnyttan med projekt baseras därefter på medborgares val och kombinationen av kvantifiering, medborgardeltagande och deskriptiva resultat fick oss att förvänta oss goda resultat. Att testa metodens lämplighet för trygghetsfrågor väckte ännu fler frågor kring vem som ska genomföra liknande undersökningar, men även tillfredsställande svar på detta gavs av arbetet. Resultaten tyder på att beslutsunderlag relaterade till trygghet kan förbättras, och vi har nu förhoppningar om att de komplexa problem som kan hindra denna utveckling kan avhjälpas med detta arbete.

Roy Rizk, 24 år.

En nyexaminerad civilingenjör från stadsplaneringsmastern på Kungliga Tekniska Högskolan. Med ett kritiskt förhållningssätt och ett öppet hjärta söker han nya sätt att förstå och uppnå hållbarhet.

Email: royr@kth.se

Shahin Farshchi, 24 år

Som nyexaminerad civilingenjör inom Transport och Geoinformatik på KTH, är Shahin en urbanist som valt att skola sig som ingenjör. Med ett kritiskt förhållningssätt till samtida planering, motiverar fysiska världsliga förbättringar och ökat välmående för alla i samhället.