Vad är community readiness?
Vad är Community Readiness?
med Prof Joe Donnermeyer
Emil Holmlund (KTH-Säkraplatser) har intervjuat Professor Joseph Donnermeyer, som är professor emeritus vid Ohio State University i USA. Han är en av de främsta ruralkriminolog i världen som har forskat sedan 80-talet om brott i de glesaste delarna av USA men även Australien. Idag är han bland annat president av nybildade International Society for the Study of Rural Crime och Chair of the Division of Rural Criminology in the American Society of Criminology.
I kollokviet har Prof Donnermeyer introducerat konceptet Community Readiness (CR) som ett mätverktyg för att bedöma nivån av förändringspotential för olika trygghets- och säkerhetsinitiativ. Kan du elaborera lite mer djupgående vad CR innebär?
Själva konceptet av Community Readiness är relaterat till den kriminologiska teorin Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), men inte direkt till den fysiska aspekten hos teorin, utan dennes sociala och kulturella aspekter. Dessa aspekter återfinns i den andra generationens CPTED. Community Readiness är en typ av spaning efter ”pulsen” hos ett samhälle genom användning av intervjuer/interaktioner med nyckelpersoner i det utvalda samhället. Dessa nyckelpersoner kan vara politiker, men viktigt att komma ihåg är att det ibland finns personer som har influens över säkerhetsfrågor och preventionsarbetet utan att vara folkvalda. Dessa personer är också viktiga för samhällsmiljöns icke-fysiska aspekter och måste tas i beaktning.
Hur interagerar Community Readiness och Brottsförebyggande åtgärder tillsammans? Bygger koncepten mer på situationella eller sociala interventioner, eller kanske båda?
Många brottsförebyggande initiativ kan inte upprätthållas själva (t.ex. grannsamverkan), därför de saknar starkt stöd från både nyckelpersoner och den generella allmänheten. Därför kan man genom CR påvisa vilka åtgärder som behövs för att höja kvaliteten på initiativen och hållbarheten. Vid låga nivåer av CR är initiativen oftast relaterade till informella och interpersonella åtgärder för att enbart höja medvetenheten hos nyckelpersonerna att det behövs brottsförebyggande/säkerhets- och trygghetsinsatser. Medans vid höga nivåer av CR, gäller det att stödja upprätthållandet av de initiativ som föreslås så dem inte hamnar i glömska. Detta kan man göra via reklam, möten, hemsidor, bloggar eller andra sponsrade initiativ.
Är resilienta och uthålliga samhällen de som uppvisar höga nivåer av CR?
Absolut, resilienta samhällen är de samhällen som har höga nivåer av CR för specifika brottsförebyggande initiativ. Men man måste ha i åtanke att jag refererar till resiliens för ett specifikt initiativ, inte i ett mer generellt sammanhang. Ett samhälle kan uppvisa CR för brottsförebyggarprogram rörande inbrott, men låga nivåer av CR rörande våld i nära relationer.
Ruralkriminologi är ett nytt populärt fält att forska inom. Vad är det mer specifikt?
Ruralkriminologi är ett forskningsfält inom brott och straffrättsfrågor i en landsbygdskontext. Landsbygden är platser med mindre populationer och befolkningsdensitet. Diversitet inom landsbygdsområden runt om världen (runt 40-45 procent av världsbefolkningen bor i landsbygdsmiljöer, trots urbaniseringen) betyder att en annan definition landsbygden (t.ex. sociala eller kulturella karaktärsdrag) är en generalisering och en dålig stereotypbild. Det är kriminologernas uppdrag att bestämma de specifika sociala och kulturella kontexter initialt i deras arbete för den specifika platsen. De kan inte anta annat än att landsbygden har lägre befolkningsmängd och densitet i början. Historiskt har kriminologer, speciellt baserad vid Chicago School of Sociology, gjort grava fel antaganden rörande skillnaden mellan urbana- och landsbygdsbaserade koncept så som Tönnies (en sociologisk teoretiker från 1800-talet) gemeinschaft/gesellschaft dikotomi. Nyligen har en dikotomi kallad Globala södern vs. Globala norr blivit populärt, men har väldigt liten betydelse teoretiskt, mer som en kritik mot en alltför stort fokus på nordamerikansk och europeisk kriminologi.
Du har varit med och bidragit till detta forskningsfält, vilka utmaningar finns framöver för rural kriminologi?
Det finns två sammankopplade utmaningar. Båda är att rural- eller landsbygdskriminologi måste fortsätta internationaliseras och utveckla specifika landsbygdsteorier som passar den specifika kontexten. Förmycket av teorierna idag härstammar från Nordamerika, speciellt de malplacerade och argumentationsfelaktiga teorierna från Chicago School of Sociology, som social desorganisationsteorin. Med en mer diversifierad skara av skolor, från Australien till Zambia, som kan bidra med nya teorier och jämföra deras slutsatser med varandra och samarbeta fram nya teorier för landsbygden.
Vilka lärdomar kan kriminologer som sysslar med ’rurala problem’ lära praktiker som jobbar i mindre städer och kommuner runt om i världen?
Slogans från miljörörelsen erbjuder mycket att tänka på för praktiker och akademiker, så som ”tänk globalt, verka lokalt”. Amerikanska poeten, William Carlos Williams, myntade begreppet att ”det lokala är det globala”. Förmågan hos forskare att kommunicera det livsviktiga hos landsbygdskriminologi och dess forskningsresultat för att hjälpa praktiker och beslutsfattare att fatta rätt beslut är vitalt, då det skapar starka band mellan dessa två grupper. I sin tur, kan erfarenheten hos praktiker och beslutsfattare bör indikera forskare hur de ska ta sig an sin forskning och teoretisering för den specifika platsen.
—
Emil Holmlund är en alumn från KTH, utbildad stadsplanerare och bidrar till Säkraplatser Nätverket nyhetsbrev. Brottsprevention genom urbandesign är ett stort intresse av Emil som anser att alla individer ska känna sig säkra och trygga i den offentliga miljö.
