Till fots med lätta steg: miljöaspekter i förhållande till att röra sig till fots
Till fots med lätta steg: miljöaspekter i förhållande till att röra sig till fots
Forskningsprojekt som handlade om stadsmiljön i förhållande till att gå
Att gå mer är fördelaktigt både för hälsa och miljö. Forskning visar också att om den byggda miljön är anpassad för att röra sig till fots så går människor i högre utsträckning. Trots detta saknas kvalitativ forskning inom arkitektur och stadsplanering om att gå i mikroskalan (t.ex. gaturummet). Forskningsprojektet som den här artikeln handlar om undersöker hur boende i den svenska staden Varberg upplever att gå i en urban miljö, och hur dessa upplevelser påverkar benägenheten att röra sig till fots genom att ställa följande forskningsfråga: ‘Hur upplever invånare i Varberg, Sverige miljö- och urbana aspekter av gångmiljöerna i deras egna stadsdelar, och hur påverkar dessa upplevelser hur de väljer att röra sig till fots?’’. Avhandlingen heter ”By foot at ease: Environmental affordances in walking” vilket på svenska blir ungefär ”Till fots med lätta steg: Miljöaspekter i förhållande till att röra sig till fots”.
Intervjuer under promenader med Varbergsbor
I Varberg intervjuades boende i staden om hur de upplevde att röra sig till fots, och om hur de önskade att stadsmiljön skulle vara utformad för att de skulle trivas med att gå i den. De sjutton intervjuerna var kvalitativa, vilket betyder att deltagarna fritt kunde prata om sina upplevelser och önskemål.
Trygghet en av åtta kategorier
En av åtta kategorier som beskrevs var upplevd trygghet. Ett huvudresultat inom denna kategori var att huvuddelen av intervjupersonerna kände sig otrygga i förhållande till att gå. Otryggheten gällde i förhållande till brott (från andra fotgängare) och i förhållande till trafiken (framförallt cyklister och bilister).
Otrygghet mot brott (bristande visuell översikt)
I fyra intervjuer pratade deltagare detaljerat om bristen på trygghet. I alla dessa fyra intervjuer så togs den bristande visuella översikten upp. Denna bestod dels av att det inte fanns någon bra gatubelysning, dels på att täta, låga buskar försvårade sikten. Båda dessa delar bidrog till minskad trygghet i förhållande till brott/överfall.
Otrygghet på grund av trafik
Vad det gäller trafiksäkerhet så kunde frågan delas upp i a) säkerhet gentemot cyklister och b) säkerhet gentemot bilister. Flera intervjuade ville ha en bättre separation mellan gång- och cykelbanor samt bättre tillhörande skyltning; de menade att cyklister ofta inte respekterar trafikregler. Exempelvis sa de att det var vanligt att cyklister cyklar på trottoaren, eller inte stannar när man som fotgängare vill gå över gatan vid ett övergångsställe. Deltagarna ville också att mer utrymme skulle reserveras enkom för gående. Biltrafik sågs också som ett problem, på grund av höga hastigheter, mycket trafik samt barriäreffekten som åstadkoms av trafikerade vägar.
20 praktiska rekommendationer blev ett av resultaten
Efter att ha ställt samman intervjuresultaten sammanställdes de viktigaste förslagen i 20 praktiska rekommendationer för bättre stadsplanering för gående. De praktiska rekommendationerna på trygghetsområdet var:
Öka den upplevda tryggheten genom bättre visuell överblick
Detta görs genom att hålla buskar låga eller byta ut dem mot annan vegetation som inte blockerar sikten. Organisatoriskt kan det vara lämpligt att ha fokusgrupper med kommuninvånare (eller andra dialogformer) för att få reda på vilka platser som upplevs som otrygga.
Förbättra gatubelysningen
Gatubelysning som är jämn (uniform), sammanhängande (kontinuerlig) och tillräckligt stark, utan att blända fotgängare. Även här behövs dialog med boende i kommunen, i idealfallet borde en belysningsplan upprättas som är lokalt förankrad.
Reservera tillräckligt med plats till fotgängare, där inte cyklister inkräktar
Gott om plats enbart för fotgängare behövs, med en tydlig uppdelning gentemot andra trafikslag, åtminstone en tydlig linje och kanske även en nivåskillnad.
Tämj biltrafiken för att det ska kännas tryggt och avslappnat att gå
Omvandla gator från att vara huvudsakligen anpassade för biltrafiken till att i första hand vara till för gående, med åtgärder som bredare trottoarer, gångfartsgator, lägre bilhastighetsgränser, farthinder, bilfria områden, upphöjda övergångsställen och mer plats för grönska.
Läs mer om forskningsresultaten och de 20 praktiska rekommendationerna
Läs gärna mer om forskningsresultaten här:
Där finns de 20 praktiska rekommendationerna på svenska och också hela avhandlingen på engelska.
Kontakta gärna författaren vid frågor:
—
Thomas Höjemo är arkitekt SAR/MSA och har doktorerat i arkitektur på Universidade Federal do Rio Grande do Sul i Porto Alegre, Brasilien med avhandlingen ”By foot at ease: environmental affordances for wellbeing in walking” som på svenska ungefär blir ”Att gå med lätta steg:Miljöaspekter som ger välbefinnande till fots”.
