STUNDA: Mobilapplikationen som verktyg för ökad kunskap om (o)trygghet och oro för brott
STUNDA: Mobilapplikationen som verktyg för ökad kunskap om (o)trygghet och oro för brott
Karl Kronkvist & Alexander Engström
Institutionen för kriminologi, Malmö universitet
Otrygghet och oro för brott är stora samhällsproblem som kan påverka individers fysiska och psykiska välmående, vardagsrutiner och livskvalitet. Otrygghet kan även leda till att individer undviker offentliga rum vilket riskerar ha en negativ inverkan på brott och ordningsstörningar i lokalområdet på grund av minskad informell social kontroll (eller ”ögon på gatan”). Även om otrygghet uppenbarligen är ett viktigt samhällsfenomen är det dock inte helt enkelt att undersöka.
Ett vanligt sätt att ”mäta” otrygghet är att fråga människor med hjälp av en enkät: ”Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, hur trygg eller otrygg känner du dig då?”
Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) upplever omkring 30 procent otrygghet när de upplever den här typen av situation. Om vi bryter ner statistiken och tittar enbart på yngre kvinnor är motsvarande siffra nästan 50 procent.
Även om dessa siffror måste tas på allvar behöver vi samtidigt fråga oss: vad är det egentligen vi mäter med denna fråga?
Att vara ute och gå, ensam, en sen kväll, i det egna bostadsområdet är ju bara en av tusentals olika situationer vi stöter på i vår vardag. En situation kan nämligen beskrivas som vad vi gör (ute och går), när vi gör det (en sen kväll), med vem vi gör det (ensam) och var vi gör det (egna bostadsområdet). Med en fråga likt den i NTU går det alltså att undersöka en specifik situation – men vad händer om det sker förändring i den situationella kontexten: du är inte ensam utan tillsammans med en kompis, det är inte en sen kväll utan mitt på dagen, du är inte i det egna bostadsområdet utan i en annan del av staden. Hur påverkar detta trygghetsupplevelsen i situationen?
Med andra ord, situationer kan se väldigt olika ut där vissa sannolikt upplevs som mer otrygga än andra. Men för att kunna undersöka trygghetsupplevelser i olika situationer behövs metoder och instrument bortom traditionella enkäter och konventionella trygghetsundersökningar.
Som ett komplement till konventionella trygghetsundersökningar initierade vi forskningsprojektet ”STUNDA: Att undersöka upplevelser av situationell otrygghet genom smarta telefoner bland unga vuxna i Malmö”.
STUNDA (Situationell TrygghetsUNDersökningsApplikation) är namnet på den mobilapplikation som utvecklades specifikt för projektet och innehåller olika enkäter med olika fokus. En startenkät som fokuserar på generella trygghetsupplevelser det gångna året eller senaste månaden (likt konventionella trygghetsundersökningar), en daglig enkät som fokuserar på trygghetsupplevelser de senaste 24 timmarna och en snabbenkät som fokuserar på trygghetsupplevelser i slumpmässiga situationer i deltagarnas vardagsliv.
Låt oss här fokusera på snabbenkäten eftersom denna avser mäta otrygghet i olika situationer. Denna enkät bygger på en särskild metod kallad ”Experience Sampling Method” eller ”Ecological Momentary Assessment” och syftar till att fånga känslor, beteenden och upplevelser ”här och nu”. Istället för att fråga människor genom en konventionell enkätundersökning om det senaste året och uppskatta hur ofta de oroat sig för brott (aldrig, sällan, ganska ofta, mycket ofta), syftar denna metod till att undersöka oro för brott här och nu – i situationen. Snabbenkäten skickas till deltagare genom notifikationer vid tre slumpmässiga tillfällen varje dag och innehåller ett par korta frågor om just trygghetsupplevelsen i den specifika situationen. Enkäten innehåller även ett par korta frågor om var deltagaren befinner sig (t.ex. hemma, skola, arbete etc.), vad hen gör (pluggade, shoppade, pendlade, etc.) och vilka andra som är närvarande (t.ex. ensam, kompisar, familj, etc.). STUNDA samlar även automatiskt information om den geografiska platsen (platskoordinater) och tidpunkten när enkäten skickas in.
Under höstterminen 2018 laddade nästan 200 studenter ner STUNDA till sin telefon och besvarade totalt drygt 1300 snabbenkäter. Detta innebar att vi fick information om 1300 unika situationer, dels hur själva situationen var utformad (var, vad, när, med vem) men även information om trygghetsupplevelser i den specifika situationen.
I en första delstudie som publicerats i tidskriften Methodological Innovations har vi tittat närmare på det metodologiska tillvägagångssättet. I denna studie kommer vi fram till att det inte finns några direkta tekniska begränsningar för att undersöka situationella trygghetsupplevelser genom mobilapplikationer, snarare tvärtom. Däremot framgår att deltagandet var ganska snedvridet genom att en mindre andel deltagare stod för majoriteten av samtliga rapporterade situationer. Generellt sett såg vi att studenter som var kvinnor, äldre respektive kriminologistudenter i högre grad deltog i studien genom att besvara snabbenkäter. Vår tolkning av resultaten är att metoden sannolikt är mest lämpad för populationer som har ett intresse av det utfall som studeras – i detta fall trygghetsupplevelser.
I en andra delstudie (som är under granskning) har vi tittat närmare på just utfallet situationell otrygghet. Fokus för studien är att undersöka vilka situationella omständigheter som kan förklara att deltagare upplever ökad oro för brott. Resultaten pekar mot att situationer utanför hemmet (var; t.ex. i skolan, på jobbet, i offentlig miljö, m.m.) generellt sett ökar risken för oro för brott, likaså om situationen inträffar under dygnets mörka timmar (när). Även om resultaten pekar mot att vara ensam alternativt tillsammans med okända människor (med vem) skulle öka oron för brott så är inte resultaten signifikanta. Däremot framgår att sociala aktiviteter (vad; t.ex. umgås med kompisar eller familj, festa, m.m.) innebar en minskad risk för oro för brott. Resultaten var signifikanta även när vi kontrollerade för kända demografiska variabler som ålder och kön.
Även om STUNDA är ett pågående forskningsprojekt har vi hittills kunnat komma fram till ett par viktiga slutsatser:
För det första, det är möjligt att samla information om trygghetsupplevelser med hjälp av en mobilapplikation likt STUNDA. Detta tillvägagångssätt tillåter dels att samla information om specifika situationer men även att följa samma individer över kortare (eller längre) tidsperioder och därmed även kunna undersöka hur trygghetsupplevelser varierar över tid. Det finns dock begränsningar med tillvägagångssättet, likaså etiska överväganden som behöver beaktas.
För det andra, mycket tidigare forskning fokuserar på otrygghet och oro för brott som konstanta fenomen. Genom STUNDA har vi kunnat undersöka den mer dynamiska dimensionen av otrygghet och oro för brott – det vi benämner som situationell otrygghet (situational fear of crime). Med andra ord, även de mest ”otrygga individerna” är inte otrygga hela tiden. Tvärtom, de är trygga merparten av sin vakna tid. Däremot finns det situationer där individer generellt sett riskerar att uppleva otrygghet.
Avslutningsvis bör det nämnas att detta är generellt sett ett outforskat område och det finns ett stort behov av mer forskning. Dock ser vi stor potential i att undersöka just den situationella aspekten av trygghetsupplevelser för att på så sätt skapa en bättre förståelse för otrygghetens olika dimensioner.
Vidare läsning:
Bokkapitel om ”situational fear of crime” och metoder för att mäta det (engelska):
Engström A., & Kronkvist K. (2018). Situating fear of crime: The prospects for criminological research to use smartphone applications to gather experience sampling data. I: G. Leventakis, & M. Haberfeld (red.), Community-oriented policing and technological innovations. SpringerBriefs in Criminology. Cham: Springer, s. 85-93. (https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-319-89294-8_9)
Bokkapitel med utgångspunkter för forskningsprojektet (svenska):
Kronkvist, K., & Engström, A. (2019). STUNDA: Mobilapplikationen som verktyg för ökad kunskap om (o)trygghet och oro för brott bland unga vuxna i Malmö. I: Harju, A., & Sjölander, J. (red.), Drömmar och röster: En antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö. Malmö: Malmö universitet, s. 139-153. (https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405993/FULLTEXT01.pdf)
Vetenskaplig artikel som beskriver STUNDA och det metodologiska tillvägagångssättet (engelska):
Kronkvist, K., & Engström, A. (2020). Feasibility of gathering momentary and daily assessments of fear of crime using a smartphone application (STUNDA): Methodological considerations and findings from a study among Swedish university students. Methodological Innovations, 13(3), 2059799120980306. (https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2059799120980306)
—
Biografi:
Karl Kronkvist är doktorand och universitetsadjunkt vid institutionen för kriminologi. Huvudsakliga forskningsintressen rör platsens kriminologi, situationell otrygghet och oro för brott, platsbaserat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt metodutveckling kopplat till dessa forskningsområden.
Alexander Engström är doktorand vid institutionen för kriminologi. Avhandlingens innehåll kretsar kring relationen mellan livsstil och olika utfall, såsom utsatthet för brott, brottsdeltagande och otrygghet.
