Många parkerar cykeln utanför cykelparkeringsplatser
”Visste du att var tionde hushåll blev utsatt för en cykelstöld förra året?” sa jag till en vän samtidigt som vi letade plats att parkera min nya, lite stolta cykel helt i materialet karbon. Tidigare, med min gamla och lite skrotiga cykel parkerade jag varsomhelst men nuförtiden blir bekant stadsmiljö bedömd genom ett filter där cykelns parkerade säkerhet spelar en avgörande roll. Vissa platser går bort och andra bedöms lämpliga. Nyvunna insikter och den intuitiva känslan för var man ”vill” parkera blev en språngbräda till hur jag Isak Hertzén, student på KTH:s mastersprogram i Sustainable urban planning and design, formulerade min examensuppsats Södertälje, cykel city inom fältet för cykelparkering.
Lokalisering av analysområde Storgatan med cykelparkeringsplatsers upptagningsområden.
Bakgrunden är bekant, cykeln beskrivs ofta som ett av framtidens hållbara färdmedel. I min stad Stockholm tar jag mig snabbast fram till nästintill alla platser om jag väljer cykeln. Andra framhäver cykelns förmåga att minska trängsel, förbättra folkhälsa och minska utsläpp i täta stadsmiljöer. Inte minst siktar svenska miljömål på 70 procentiga minskningar av transportkoldioxidutsläpp till decenniets slut.
Därför tar Södertälje, cykel, city fasta på sambandet mellan förbättrade cykelparkeringsmöjligheter och ett större antal resor med cykel. Exempelvis ett verktyg för Södertälje kommun att nå målsättningar om att fler ska cykla och den politiska viljan att bli en ”cykelkommun”.
För att förstå den lokala cykelparkeringssituation och hur dagens cyklister väljer att parkera kartlades ett avgränsat område i centrala Södertälje. Med data från tio insamlingstillfällen fastställdes beläggningsgrader och kvalitativa egenskaper för undersökningsområdets cykelställ. Också geografiska visualiseringar av cyklar utanför ställ gjordes. Allt för att bedöma anordnade parkeringsplatsers attraktivitet och lämplighet utifrån cyklisters behov men också för att se lämpliga placeringar för nya, framtida cykelparkeringsplatser. Med hjälp av den framtagna kunskapen syftar studien till att understödja utvecklingen av mer adekvat och attraktiv cykelparkering.
Studiens upptäckter är bland andra att en stor andel av cyklarna parkeras utanför de anordnade cykelparkeringsplatserna, nästan hälften. På Södertälje C saknas möjlighet till den säkerhetshöjande ramlåsningen vilket gör att cyklister använder objekt i gatuinredning som ”cykelställ” – ett sätt att tillskansa sig en högre grad av säkerhet. Närhet till målpunkt är en påvisat viktig faktor för en cykelparkeringsplats användning och studiens kartläggning visar att 65% av alla cyklar utanför ställ parkerades längre än 25 meter från ett cykelparkeringsställ (det största rekommenderade avståndet). En förklaring kan vara att en stor del av undersökningsområdet har stora avstånd till cykelställ som erbjuder ramlåsning. Figuren härintill visar koncentrationer av cyklar parkerade utanför ställ i förhållande till anordnade cykelställ (inritad radie om 25 meter).
—
Isak Hertzén: Blivande civilingenjör inom samhällsbyggnad, studerar vid KTH:s mastersprogram Sustainable urban planning and design.
