””Knark på toaletterna, graffiti, folk pinkade i blomkrukorna.” En kvalitativ studie om stök på folkbibliotek, vart gränserna dras och hur normer etableras”
Böcker neddragna på golvet, droghandel, vuxna som pratar högljutt, småbarn som sitter ensamma vid datorerna. Fråga en folkbibliotekarie om stök inom bibliotekets väggar och du kommer få höra berättelser som handlar om allt från mindre störande moment till olagligheter, något som dessutom tyvärr präglas av en stark normalisering inom professionen. Stök på folkbibliotek var innan utbildningen ett för oss okänt fenomen, men som efter hand väckte vårt intresse: Hur blir det till? Varför? Vad kan man göra åt det? Vid vidare diskussioner kring ämnet dyker frågor kring stök och gränsdragning upp. Bibliotekslagen etablerar allas rätt till biblioteksrummet, men vad händer när någons nyttjande av rummet går ut över andras möjligheter att nyttja rummet på det sätt som de önskar? Syftet med vår studie är därför att förstå stök som fenomen genom att undersöka hur gränser och normer för vad som anses vara stök i biblioteksrummet etableras och motiveras, samt hur rummets utformning spelar in i att förstärka eller förebygga stök.
Stök på folkbibliotek är ett utbrett fenomen, och det larmas inom forskning och profession om dess påverkan på personalens hälsa och arbetsmiljö. För att få en djupare förståelse kring detta användes kvalitativ metod, nämligen semistrukturerade intervjuer. Studien som ligger till grund för uppsatsen bygger på sju intervjuer med åtta personer. Vidare så tar uppsatsen avstamp i en socialkonstruktionistisk verklighetsförståelse. Detta innebär att verkligheten och dess fenomen ses som en produkt av sociala konstruktioner som upprätthålls genom sociala interaktioner. Genom detta perspektiv blir även biblioteksrummet en social konstruktion, vars ramar gällande lämpligt beteende etableras och upprätthålls genom sociala interaktioner och förhandlingar. Detsamma gäller även stök, vad som är stök varierar inte bara mellan olika personers tolkningar av begreppet, utan även kontext och kultur spelar in för att forma normer kring vad som är accepterat beteende i olika sammanhang. Utifrån två redan existerande teorier om offentliga rum skapade vi ett eget teoretiskt ramverk som delar upp synen på biblioteksrummet i tre olika kategorier: Den traditionella synen, den demokratiska synen och den användarcentrerade synen.
Vi konstaterar att informanterna i studien har flera olika definitioner av vad begreppet stök innebär, vilket också skapar en problematik när man ska arbeta kring fenomenet. Däremot är våra informanter överens om vart gränserna bör dras: Den gemensamma nämnaren är här att gränsen ska dras så att användare inte blir störda av varandra – tanken om att alla ska kunna nyttja rummet på sina villkor ligger till grund för gränsdragningen. Vidare dras slutsatsen att stök formas av rummets layout, och att rummets layout formas av stök. Undanskymda ytor och flertalet sittplatser samlade på samma plats anses öka risken för stök. Samtidigt krockar detta med viljan att kunna dela upp biblioteket i olika zoner för att kunna möta behoven hos en stor mängd användare. Avslutningsvis konstateras att biblioteksrummet, såväl som stök är sociala konstruktioner som formar varandra. Det går exempelvis att se att den som har en mer traditionell syn på bibliotekets syfte också har en bredare definition av vad som räknas som stök inom biblioteksrummet jämfört med någon som snarare erhåller den mer användarcentrerade synen där användares olika behov ska tillmötesgås. Barnavdelningen präglas i vårt material till mindre del av den traditionella synen, medan exempelvis tidningshörnan förväntas ha ett viss lugn. Om dessa är placerade jämte varandra uppstår spänningar kring vilka beteenden som är passande i det gemensamma rummet.
De största lärdomar som arbetet har bidragit med är den utbredda normalisering av stök på bibliotek som vi fått ta del av under våra intervjuer, och hur bibliotekspersonal genom sitt arbete ofta får stå ut med många olika typer av stök, samtidigt som det i flera fall anses vara en normal del av arbetet på folkbibliotek. Vidare finner vi det mycket intressant att se på biblioteksrummet som uppdelat i olika zoner, och hur detta genom social interaktion och förhandling skapar olika normer för acceptabelt beteende.
Läs hela uppsatsen HÄR.
Anna Ringström har en utbildning i statsvetenskap och påbörjade 2022 vidare studier till bibliotekarie, en utbildning som avslutades våren 2025. För närvarande arbetar hon på biblioteken i Alvesta med huvudsakligt fokus på verksamhet för barn och unga.
Sarah Andersson har en kreativ bakgrund som berättare, dansare och amatörskådespelare, och har även uppträtt internationellt. Efter examen i biblioteks- och informationsvetenskap våren 2025 arbetar hon nu som barn- och ungdomsbibliotekarie i Lysekils kommun.
