Design och trygghet i Los Angeles kollektivtrafik – Madeline Brozen

Madeline Brozen är programchef för UCLA Complete Streets Initiative och assisterande direktör för Lewis Center för regionala policy studier och institutet av transportstudier i Los Angeles. Hon har en M.A i stadsplanering från  UCLA och hennes forskning fokuserar bland annat på frågor relaterade till tillämpade stadsplaneringsåtgärder, kompletta gator och rumslig analys. Mer om hennes projekt, inklusive möjliggörandet av strategisk tillväxt i Cudahy, Kalifornien, och studier av prestandaövervakningsverktyg för utvärdering av strategier för hållbara samhällen kan hittas här.

Madeline har i sin forskning fokuserat på designfrågor i samband med transport och dess påverkan på olika sårbara samhälls- eller resenärsgrupper. Hon har även studerat säkerhetsfrågor inom kollektivtrafiken i USA och mer specifikt kopplat till övergrepp, inklusive i samband med ett projekt på UCLA där universitetscampuset var det första i USA som deltog i en trygghetsundersökning kring kollektivtrafiken för att undersöka vilka specifika platser som upplevdes som otrygga. Detta var i sin tur en del av ett större projekt, där tre universitetscampus i LA deltog i trygghetsundersökningar. Madeline berättar även om ett annat projekt som hon deltog i, som mer generellt handlar om kvinnors resevanor och erfarenheter. Hon menar att kollektivtrafiken i USA i stort sett är byggt efter mäns behov och nyttjande, och de kvinnoerfarenheter som samlas in kan användas för att komma fram till på vilka sätt ett större bakomliggande system möjliggör det som transporten erbjuder. Resultaten av detta projekt visar att den upplevda tryggheten och övergreppen begränsar människors resande och ändrar deras resevanor, där kvinnor till exempel ofta vill resa i sällskap med andra och undvika att resa under natten. Lösningar till de olika upplevda otryggheterna innefattar bland annat ett behov av en ökad turtäthet inom kollektivtrafiken och bättre information i realtid om när transporten kommer, då psykologisk stress upplevs som värre av de sårbara grupperna. Vidare finns det ett behov av att förstå sambanden mellan olika förutsättningar och effekter inom transportsäkerheten.