När den offentliga miljön förändras får tryggheten aldrig glömmas

Nu under 2020 när Stockholms tunnelbana börjar byggas ut till bland annat Nacka funderade jag på hur förändringar i miljön kan påverka upplevelsen av en plats. En av Nackas planerade tunnelbanestationer är Järla. Området kommer med två nya torg och entréer till tunnelbanan att förändras drastiskt. Mitt kandidatarbete behandlar hur upplevd trygghet kan tillgodoses i Järla stationsområde.

Järla stationstorgs framtida placering vid Järlabron längs Värmdövägen. I väntan på utbyggnaden av tunnelbanan har en muralmålning tagit form. Foto: Pia Dahlman 2020.

Redan på 1960-talet betonade Jane Jacobs vikten av ”ögon på gatan” för att en plats ska upplevas trygg. En plats som är livfull blir intressant att betrakta. Området får då också en naturlig övervakning av områdets invånare och förbipasserande. C. Ray Jeffrey myntade på 1970-talet CPTED-metoden, som står för Crime Prevention Through Environmental Design. Enligt metoden styrs kriminella beteenden av den fysiska miljön. En plats fysiska utformning påverkar alltså människors beteende och känslor, men hur skapas en offentlig miljö som är trygg för alla?

Otrygghet upplevs, enligt Vania Ceccato, olika beroende på individens karaktärsdrag, såsom ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk status, fysisk förmåga samt tidigare erfarenheter. Därför kan det vara komplext att skapa en plats som upplevs trygg för alla. Några nyckelbegrepp för en trygghetsbaserad stadsplanering är överblickbarhet, orienterbarhet, belysning och social kontroll.

Förutom planeringen av stadsrummet har landskapsarkitekturen en central roll inom trygghet på ett estetiskt plan. En genomtänkt plats som tillför något i vegetation eller konst kan upplevas tryggare. Grönska har en avkopplande effekt och kan minska aggression och våldsamma situationer. Klara siktlinjer eller vyer över öppna områden behövs ur trygghetssynpunkt. Därför är det nödvändigt med en kontinuerlig skötsel av vegetation i offentliga miljöer. De positiva värden som en plats med mycket grönska erbjuder behöver kombineras med trygghetsskapande åtgärder framförallt under kvällstid. Säkerhet, det vill säga den faktiska risken att utsättas för brott, och trygghet har olika innebörd men påverkas av varandra. En plats som anses säker kan ändå upplevas otrygg genom brister i till exempel tillgänglighet och underhåll.

Sammanfattningsvis är trygghet en aspekt som behöver finnas med i landskapsarkitekturens alla steg: planering, gestaltning och förvaltning. Trygghet i planering tillgodoses genom att skapa en välgenomtänkt och tillgänglig plats utformad för sitt sammanhang. Redan i planeringsskedet måste alla grupper inkluderas. Trygghet i gestaltning tillgodoses genom att ge platsen estetiska element, funktionalitet och överblick. Genom att fundera på för vem platsen gestaltas kan också fler få tillgång till det offentliga rummet. Trygghet i förvaltning tillgodoses genom att platsen efter att den byggts fortsätter att tas om hand. Genom att klippa vegetation, underhålla klara siktlinjer och hålla efter nedskräpning upplevs miljön trygg och risken för att brott ska uppstå minskar. Om tryggheten glöms bort i något av stegen hotas den sociala hållbarheten.

Att följa arbetet inför den kommande tunnelbanan i Nacka var spännande. På vilket sätt miljön kommer att förändras i Järla och hur arbetet med trygghet landar på just denna plats återstår att se.

—

Pia Dahlman
Mitt namn är Pia Dahlman och jag är 22 år. Jag har läst tre år av fem på landskapsarkitektprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Under våren 2020 skrev jag ett kandidatabete om upplevd trygghet i offentliga miljöer.