Platser som attraherar cannabislangning i stadsmiljön: En observationsstudie i stadsplaneringen

Platser som attraherar cannabislangning i stadsmiljön: En observationsstudie i stadsplaneringen

 

Denna studie är en del av ett större pågående forskningsprojekt som kallas “Vid vilka omständigheter sker cannabisbruk och -langning?” 2020–2021. Forskningsprojektet leds av Karolinska Institutet och finansieras av Stockholms Regions sjukvårdsområde och genomförs av interdisciplinära forskningsgrupper; Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Varvid inom KTH så leds den av Vania Ceccato som är professor i urban säkerhet på Urbana och Regionala Studier.
Till följd av att cannabisförsäljningen tillfört konflikter och varit en grundläggande orsak till ökat antal dödsskjutningar i Sverige de senaste åren, råder det därmed ingen tvekan om att det krävs satsningar för att minska cannabisförsäljningen och dess skadliga konsekvenser. Vårt mål med kandidatexamensarbetet har därför varit att undersöka de platser som attraherar cannabisöverlåtelse, dvs. langning, i stadsmiljön, genom att besvara frågorna: Hur ser den fysiska stadsmiljön ut på platser där cannabislangning sker på kvällstid? Vilka är de miljöaspekter på kvällstid som möjliggör dessa brott? Hur kan fysiska utformningen förbättras på platsen för att förhindra cannabislangning? Genom data från svenska polismyndigheten på registrerade cannabisöverlåtelser mellan åren 2019–2020, gjorde vi ett urval på 25 platser som vi undersökte inom Stockholms län, se Figur 1.

Figur 1: Fallstudiens besökta områden markerade på en karta över Stockholms län.

 

För att samla in information om varje plats använde vi oss av en mall kallad Trygga Platser Mallen. Den består av variabler som har indikatorer av Platsegenskaper som handlar om hur själva platsen ser ut på mikro-nivå och Områdesegenskaper som mer generellt berör omgivningen där platsen är belägen. Dessa variabler är bland annat vägar, aktivitet, övervakning, visibilitet, möjlighet för undangömmande, närvaro av fotgängare respektive biltrafik och det socioekonomiska tillståndet. Variablerna är relevanta då de ingår i olika trygghets-och säkerhetsprinciper samt teorier såsom Crime Pattern Theory, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) och Social disorganization theory.

Denna studie har varit både givande och intressant ur alla aspekter. Vi har bland annat insett att omständigheterna på kvällstid som möjliggör cannabisöverlåtelse är att det blir svårare att synas och att det är ett minskat flöde, se Bild 1–4. Dock uppstod det förvirringar och svårigheter när vi tolkade resultaten i förhållande till den teoretiska bakgrunden. Faktumet att vi undersökte ett stort antal variabler medförde svårigheter med att hitta en koppling mellan platsen och brottet. För oss blev det därmed viktigt att inse att det främst handlade om interaktionen mellan de olika aspekterna snarare än att titta på varje attribut enskilt.

 

Vi hoppas på att vårt kandidatexamensarbete har varit ett värdefullt bidrag för samtliga som arbetar med att säkerhetsställa platser i den fysiska miljön och samtidigt arbetar trygghetsfrämjande. Förövrigt finns vår studie tillgänglig att läsa på DiVa här.

   

Jeanette Bakhaya och Farah Kassem

Vi som utfört denna studie heter Jeanette Bakhaya, 22 år och Farah Kassem, 23 år. Vi läser vårt fjärde år på civilingenjörsutbildningen inom Samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH. För vidare frågor, kontakta oss på Jeanette Bakhaya bakhaya@kth.se och Farah Kassem farahk@kth.se

 

Leave a Reply