Under vilka omständigheter förekommer försäljning av cannabis? –  En fältstudie i Stockholm

Tidigare under året skrev jag en text om mitt pågående examensarbete angående under vilka urbana förhållanden cannabislangning sker. Detta examensarbete var gjort som en del av ett större forskningsprojekt finansierat av Stockholms Regions sjukvårdsområde där KI, KTH och SU är delaktiga. På KTH leds projektet av Prof. Vania Ceccato på Urbana och Regionala Studier, som även var min handledare under arbetets gång.

Eftersom studien vid detta tidigare tillfälle var oavslutad kommer här en uppföljning på de nya resultat och slutsatser som ernåddes i arbetet. Studiens syfte var att ge en inblick i hur platser där cannabisförsäljning har skett runtom i Stockholms län ser ut, vad som kännetecknar dem, och varför just dessa blir utvalda för drogrelaterade aktiviteter, med målet att formulera förslag på hur de kan utformas så att försäljningen av cannabis förebyggs.

För att utforska detta genomfördes en fältstudie med tillämpandet av ett särskilt fältprotokoll där variabler avsedda att beskriva förhållanden i miljön bedömdes. I figur 1 nedan visas en sammanställning över dessa variabler iordningställda med avseende på hur ofta de förekom på platserna för att på så sätt urskilja de mest distinkta karaktärsdragen. Vad som kan sägas utifrån detta är att en typisk plats låg i ett bostadsområde med flervåningshus, avskild från stora folkmassor och trafik, öppen med god sikt, i anslutning till en väg och gärna med närhet till kollektivtrafik.

Figur 1: Procentandelen för samtliga variabler i storhetsordning.

Efter att de vanligaste attributen på platserna identifierats så definierades sedermera ett antal egenskaper som hade störst betydelse för att själva handlingen att sälja cannabis underlättades, och som gör att det tillåts ske utan att upptäckas. Dessa var följande:

1)   Låg övervakning och god sikt – Gör att risken brottslingarna upplever i att begå brottet minskas då de kan känna att de har kontroll över miljön, eftersom de kan både ha uppsikt över inkommande personer samtidigt som risken att bli sedd från omgivningen är låg.

2)   Låg närvaro av fotgängare och bilar – Gör det lättare för både försäljare och köpare att mötas och göra en affär samtidigt som de går obemärkta.

3)   Goda möjligheter att dölja sig och fly – Möjliggör för brottslingarna att undgå eventuell övervakning och tillgång till flyktvägar gör att de snabbt kan gå undan från platsen vilket kan underlätta för dem att välja att begå brottet där.

4) God tillgänglighet – En lättillgänglig plats gör det smidigt för parterna att sammanstrålas, men närhet till kollektivtrafikstationer kan också innebära ett riskmoment eftersom det genererar aktivitet och rörelse på platsen.

Slutligen analyserades resultaten i relation till vissa kriminologiska teorier, (CPTED, Rutinaktivitetsteorin, Brottsmönsterteorin och Situationell handlingsteori) i syfte att skapa en större förståelse till varför brotten inträffar just på dessa platser, och för att därefter kunna presentera lösningsförslag på hur de kan utformas och förbättras i syfte att förebygga cannabishandeln. Dessa lösningar innefattar bland annat ökad övervakning från byggnader runtomkring med fria siktlinjer, utan så kallade ”blind spots”, att ta upp kampen om det sociala rummet genom att skapa en känsla av ökad territorialitet på platserna (ex. figur 2), samt att uppmuntra till positiva aktiviteter genom att skapa sociala mötesplatser som gör att platserna är aktiva vid olika tider på dygnet. Avslutningsvis är det dock viktigt att understryka komplexiteten i att lösa detta problem och att det inte är något som kan göras enbart genom åtgärder i stadsmiljön, eftersom det finns en rad andra faktorer som spelar in. Det vi samhällsplanerare kan erbjuda är lösningsalternativ som må stävja brottsligheten, men i slutändan handlar det om individers val att begå dessa kriminella handlingar.

Figur 2: Till vänster ett fotografi från en plats med tydlig rumsbildning och god övervakning. Till höger ett fotografi från ett lägenhetshus utan klara gränsdragningar och med s.k. ”blind spots”.

 

—

Jag heter Gabriel Gliori, och är en 25-årig student som precis avslutat min civilingenjörsutbildning inom samhällsbyggnad på KTH. Frågor rörande trygghet och säkerhet är något som jag brinner för inom stadsplaneringen, och jag valde därför att göra mitt examensarbete inom detta område med stöd av min handledare Prof. Vania Ceccato.