Mikro- och makrofaktorer som skapar rädsla

Individuella faktorer spelar en viktig roll för att definiera rädsla. Att tidigare ha utsatts för brott är en stark influens för rädsla. Kön och ålder är viktiga faktorer, men också fysiska och psykiska förmåga, etnisk bakgrund, socioekonomisk status och självidentitet. Traditionellt har personer med viss sårbarhet (handikappad, äldre vuxna, kvinnor, fattiga) oftare deklarerat sig som rädda jämfört med resten av befolkningen. Inom Nätverket Säkraplatser tror vi att det är mer lämpligt att närma sig rädsla som ett intersektionellt koncept. Med andra ord är rädsla inte bara en fråga om ålder eller kön, utan snarare ett resultat av en blandning av individens egenskaper. Exempelvis kan kombinationen av att vara gammal och fattig skapa ”lager av nackdelar” som påverkar hur man uppfattar världen och vilket tar sig uttryck i rädsla.

Rädsla och oro kan också födas av en individs osäkerheter och frustrationer i vardagen, såsom att vara arbetslös eller genom en känsla av gapet mellan individens begränsade resurser och samhällets övergripande obegränsade möjligheter till konsumtion. Övergången från ”modernitet” till ”sen-modernitet”1 sägs orsaka stora förändringar i vår känsla av säkerhet. På samma sätt har den ökande kommersialiseringen av säkerhet (genom spridning av en marknad för personliga produkter och säkerhetstjänster) matat en rädslan för brott i en process där massmedia haft en roll. När en person läser en tidning och identifierar sig med det beskrivna offret, kan personen plocka upp en riskbild, överföra den till sig själv och överflytta den till en personlig oro för den egna säkerheten.

 

_ _ _ _ _ _

¹ Giddens, A. (1991, pp. 70-88). Modernity and self-identity: self and society in the late modern age. Cambridge: Polity Press