Fastighetsägarna samarbetar mot brott och otrygghet i Malmö

Karl Kronkvist & Anna-Karin Ivert på Malmö högskola har skrivit en rapport som handlar om effekterna av ett fastighetsägarsamarbete i två centralt belägna områden i Malmö gällande bl.a. brott och otrygghet. Rapporten finns tillgänglig här: Utvecklingen av brott och otrygghet i Norra och Södra Sofielund

Samarbetet bygger på det nordamerikanska konceptet Business Improvement District (BID) som sedan 1980-talet har spridit sig över stora delar av världen. Ursprungligen är det ett ramverk för samverkan mellan privata näringsidkare (t.ex. fastighetsägare och företagare) för att vända utvecklingen i eftersatta områden under mottot ’clean and safe’ och på så sätt stärka områdets attraktivitet. Noterbart är hur ett BID vanligtvis både representerar namnet på organisationen men även det geografiska område där organisationen är verksam. Medlemmar i föreningen betalar en årlig medlemsavgift och en serviceavgift beroende på storlek (t.ex. bostadsbestånd) som återinvesteras i området, vanligtvis handlar det om komplement till offentlig service som förbättringar i den fysiska miljön, renhållning och underhåll samt olika säkerhetslösningar.

BID-inspirerade samarbeten finns idag på flera platser i Sverige, bl.a. i Stockholm, Göteborg och Malmö. Fastighetsägare BID-Sofielund startade 2014 i två centralt belägna delområden av Malmö, Norra och Södra Sofielund, där den ursprungliga beteckningen av BID har ersatts med Boende Integration och Delaktighet. Föreningen består idag av ca 40 medlemmar från såväl privata som det kommunala bostadsbolaget, bostadsrättsföreningar, byalag och andra företagare i området och har även ett nära samarbete med lokala myndigheter. Föreningen syftar bl.a. till att främja ett gott fastighetsförvaltande och samarbete mellan de olika aktörerna i området men även att gagna en positiv områdesutveckling genom ett långsiktigt trygghetsskapande och socialt hållbart arbete som ska ge en positiv bild av området och öka dess attraktivitet. Föreningen har mot denna bakgrund sju fokusområden som de arbetar med, bl.a. relaterat till trygghet, renhållning, trafik och stadsmiljö. Föreningen har mot denna bakgrund bl.a. arbetat med trygghetsvandringar i området, kameraövervakning av särskilt utsatta platser, erbjuda gemensam klottersanering och initiera områdespatruller med syfte att öka renhållningen i områdena.

I rapporten behandlas information om polisanmälda brott, underlag från boendeenkäter och fastighetsägarenkäter samt intervjuer med medlemmar i föreningen för att undersöka förekomsten av bl.a. brott och otrygghet i Sofielundsområdena före jämfört med efter det att fastighetsägarorganisationen startade. I de fall det var möjligt jämfördes även utvecklingen i Sofielundsområdena med utvecklingen i kontrollområden. Resultaten från rapporten visar att det inte går att urskilja någon entydig positiv eller negativ trend avseende utvecklingen av de olika undersökta utfallen i områdena under den studerade tidsperioden. Det finns dock tecken på att vissa problem minskat, till exempel upplevd otrygghet och lokal problemnivå, självrapporterad utsatthet för brott samt anmälda inbrott. Det är däremot svårt att säga något om vilken roll fastighetsägarorganisationen spelat i denna utveckling. Det är däremot troligt att föreningen haft betydelse för den positiva utveckling som kan ses i relation till förbättrade kontakter fastighetsägare emellan och mellan fastighetsägare och lokala myndigheter. I det här skedet är det svårt att med säkerhet säga något om hur arbetet med Fastighetsägare Sofielund påverkat utvecklingen i Sofielundsområden, men resultaten från utvärderingen tyder på att en förändring skett i området och att det satts igång processer som på längre sikt kan leda till en positiv områdesutveckling. För närvarande pågår ett fortsättningsarbete där rapportens utgångspunkter ska leda till en vetenskaplig artikel med ytterligare uppföljning.

Om du vill veta mer, kontakta Karl Kronkvist & Anna-Karin Ivert på Malmö högskola.