Studentblogg

Högdalens bibliotek som mötesplats: en studie om trygghet med utgångspunkt i besökare och personals upplevelser

Högdalens bibliotek som mötesplats: en studie om trygghet med utgångspunkt i besökare och personals upplevelser

Stadens bibliotek är en offentlig plats som är uppskattad av många människor i samhället, och är troligen en plats som flera uppfattar som lugn och harmonisk, utan större risk för otryggheter. Det är nog ovanligt att bibliotek förknippas med händelser som bråk, skadegörelse, våld, stöld och sexuella trakasserier, men ändock är alla dessa företeelser återkommande på bibliotek, även om ordningsstörningar förekommer i större utsträckning än brott. Bibliotek har, likt andra offentliga platser, sina risker, men dessa risker är viktiga att lyfta och uppmärksamma om en förändring i positiv riktning ska gå att nå.
Som en del av projektet Att främja trygghet i bibliotekens miljö: En utvärdering av Högdalens modell, som pågår på KTH i samarbetet med Emrah Ercin – säkerhetsamordnare på Kulturförvaltningen i Stockholmstads samt vår fantastiska handledare Vania Ceccato – professor på Urbana och regionala studier.


Figur 1. Högdalens bibliotek. Bild från BSK Arkitekter.

Med hjälp av vårt kandidatexamensarbete hoppas vi kunna uppmärksamma den problematik som finns på bibliotek idag och lyfta åtgärder som kan verka som trygghetsskapande. Arbetet utförs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek som tidigare haft en del problem med olika typer av ordningsstörningar som kan betraktas som opassande och otryggt i en biblioteksmiljö. För att uppnå detta resultat görs, i samband med denna studie, bland annat en enkätundersökning med bibliotekets besökare, och också
digitala intervjuer med bibliotekets personal. Enkätundersökningen har på grund av covid-19 inte kunnat genomföras i form av en fysisk intervju, istället har denna publicerats på sociala forum relaterade till Högdalens invånare. Det vi har sett från resultatet tror vi är väldigt användbart, men vissa svårigheter kan såklart lyftas. Ett problem med enkätundersökningar, och kanske det största problemet, är att sanningshalten i dessa svar är svårare att kontrollera. Vi hoppas dock att svaren från besökare i kombination med intervjuer med personal kan ge oss en större förståelse om vilka problem som faktiskt är eller har varit aktuella. Hela processen har dock inte varit lätt. Att konstruera en ändamålsenlig enkätundersökning kräver stora förberedelser och många korrigeringar, troligtvis fler än vad man kan tänka sig i första anblick. Om vi skulle få ge ett tips till framtida studenter som ska jobba med trygghetsenkäter, eller enkäter överlag, så skulle det vara att inte stressa ihop frågor. Man får räkna med att skriva om frågorna ett flertal gånger, och troligen jobba med dessa som en pilotstudie innan det faktiskt går att avgöra om frågorna är dugliga för den avsedda studien. Det är flera gånger vi tänkt: ”hur kan de ta sådan tid att sätta ihop ett par frågor”, men nu är vi glada att vi tog oss den tiden för att uppnå det resultat vi verkligen strävade efter.
Vi vill, med hjälp av vår studie, få svar på vilka åtgärder som behövs för att göra biblioteket till en tryggare och mer trivsam mötesplats. För att uppnå detta mål har tydliga frågeställningar satts upp, frågeställningar vi faktiskt tror är rimliga att få svar på, och frågeställningar som både intervjuer och enkäten har kunnat utformas efter. I skrivande stund är vi just i stadiet med att intervjua personal och sammanställa resultat från enkätundersökningen. Nästa steg handlar om att presentera och analysera det resultat vi fått fram, vilket blir nästa svårighet att angripa.


Sara Elfström & Julia Hazanov
Vi heter Sara Elfström (till vänster) och Julia Hazanov (till höger) och avslutar till sommaren vårt tredje år på KTH Samhällsbyggnad. Frågor? Kontakta oss på Sara Elfström saraelf@kth.se och Julia Hazanov hazanov@kth.se