Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete

Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete                        

Den 1 juli 2023 träder enligt förslaget – kommuner mot brott (SOU 2021:49) en lag i kraft gällande kommunalt ansvar för att förebygga brott – lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete3, men vad betyder det i praktiken? Nicole Falkgrim har läst flera dokumenten som beskriver den nya lagen och summerat de viktigaste punkterna.

 

Redan för 25 år sedan såg man ett behov av att höja lägstanivån för kunskap om brottförebyggande arbete och en större samverkan mellan Polisen och andra offentliga aktörer för att motverka brott, vilket utmynnade i det nationellt brottspreventiva arbetet ”Allas vårt ansvar” (Ds 1996:59) vilket ledde till ett paradigmskifte inom brottsbekämpning. Från 1996 till 1999 arbetade Kommittén för Brottförebyggande Arbete (KBA) tillsammans med Brå för att genomföra idéerna i Allas vårt ansvar. Flertalet av Brå framtagna styrdokument låg sedan till grund för det fortsatta arbetet. Arbetet fortsatte inom många kommuner i landet, dock med varierande resultat sett till resursfördelning, organisatoriskt och möjligheterna att ta del av kunskapen. 2015 uttalade regeringen sin ambition att förstärka och utveckla det brottförebyggande arbetet ytterligare. Brå gavs i uppdrag att lämna förslag på hur det brottförebyggande arbetet kunde stärkas och utvecklas genom nationell samordning. Under åren såg Brå bl.a. ett behov av ökad kunskap, innovation och stimulans för att kommunerna och polisen skulle ta ett större ansvar för det brottsförebyggande1 arbetet (SOU 1999:61, s. 41 ff. 5 Brå (2017c), s. 30. 6 Ju2015/06464. SOU 2021:49)

Drivkrafterna för att på politisk nivå behålla fokus på det brottförebyggande arbetet har genom åren svängt fram och tillbaka utifrån de utmaningar som samhället ställts inför. Årets partiföreträdare har en samsyn i att den ökade kriminaliteten ska bekämpas om än med olika lösningar. Tidiga förebyggande insatser i form av social prevention kombineras med ökad kunskap utifrån rutinaktivitetsteorin med brottsförebyggande åtgärder som CPTED i stads- och byggnadsplaneringen, för att nämna några exempel.

Den 1 juli 2023 träder enligt förslaget – kommuner mot brott (SOU 2021:49) en lag i kraft gällande kommunalt ansvar för att förebygga brott – lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete3. Lagförslaget har sitt ursprung i det uppdrag – kommunernas brottsförebyggande ansvar2 (dir. 2019:94), som regeringen beslutade att ge en särskild utredare – tidigare kommunstyrelsens ordförande i Göteborg – Ann-Sofie Hermansson, i samråd med flertalet sakkunniga tjänstemän och experter från bland annat justitie, arbetsmarknads, social och finansdepartement m.fl.

Utredningens arbete är en del i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Uppdraget har varit att undersöka, analysera och beskriva vilka verksamheter inom kommunerna som kan bidra till ett brottsförebyggande arbete. Utifrån analysen har utredningen haft som uppgift att lämna förslag på hur kommunerna på ett effektivt sätt kan ta ansvar för ett brottförebyggande arbete, och vilka verksamheter som lämpligast bör ingå. Förslaget har varit ute på remiss till många instanser som bland annat  – Sveriges Kommuner och Regioner, Polismyndigheten, Statens Skolverk, Socialstyrelse, och ett urval av Sveriges kommuner.

Sammanfattningsvis har man kommit fram till att ett lagstadgat ansvar ska utformas.

Kommunstyrelserna är ytterst ansvariga för att genomdriva och leva upp till att detta lagkrav införs inom organisationen. Kommunernas ansvar innebär att det finns en organisation med en utsedd samordnare som tar fram lägesbilder över vilka brotten är och dess omfattning, en åtgärdsplan för var insatserna bäst behöver sättas in i samverkan med de verksamheter som omfattas, och ansvar för det strategiska råd som skall bevaka det brottspreventiva arbetet i samarbete med de aktörer som bedöms kunna bidra till arbetet.

Lagkravet innebär i korthet för kommunerna att:

·       Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig

·       Kommunen ska tillse att det finns en utsedd samordnare

·       Skapa ett särskilt forum/råd för att i samarbete med andra verksamheter och aktörer, bevaka och arbeta fortlöpande med brottförebyggande frågor

·       Besluta om vilka åtgärder som ska vidtas

·       Kartlägga och ta fram en nulägesbild minst vartannat år över kommunernas brottspreventiva åtgärder, och analysera de insatser som gjorts för att se om de givit förväntat resultat.

Noterar att:

·       Lagkravet styr inte på detaljnivå vilka problem som skall prioriteras, ej heller vilka åtgärder eller metoder som skall användas, utan det är upp till varje kommun att utgå ifrån deras lägesbild och själva besluta om vilka åtgärder som är bäst lämpade.

Kommunernas brottspreventiva åtgärder ska minst vartannat år, analysera de insatser som gjorts och om de givit förväntat resultat. Medborgarna i kommunen ska som ett led i trygghetsarbetet, ökad transparens och delaktighet, informeras om kommunens satsningar i det brottspreventiva arbetet.

Kommunernas resurser och ekonomiska kapacitet för att kunna implementera denna arbetsprocess skiljer sig åt i landet. Kommunerna kommer att få stöd för att kunna leva upp till lagkraven. Brå och Länsstyrelserna har en aktiv roll i att bistå kommunerna i denna brottspreventiva arbetsprocess. Utbildning i vad lagkravet innebär ges genom Brå och stöd för upprättandet av det operativa arbetet via Länsstyrelserna.

För ekonomiskt stöd kan man vända sig till Brå som handhar och administrerar detta. Det ekonomiska stödets storlek har varit under diskussion, summan baseras på tidigare siffror för krishantering, vilket har ansetts varit för låg när lagkravet varit ute på remiss.

Uppföljning och utvärdering av kommunernas arbete kommer att ske i samarbete mellan Brå och Länsstyrelsen i Sveriges regioner.

Denna artikel är ett resultat av Nicoles läsning och reflektioner över de dokument som ligger till grund vid framtagandet av lagen för kommunernas brottsförebyggande ansvar2 (dir. 2019:94). Referenserna hittar ni nedan.

1www.bra.se (SOU 1999:61, s. 41 ff. 5 Brå (2017c), s. 30. 6 Ju2015/06464. SOU 2021:49)

2www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/06/kommuners-ansvar-for-brottsforebyggande-arbete/

 3www.regeringen.se  (dir. 2019:94)

  —

        

Jag heter Nicole Falkgrim och erbjuder som egenföretagare – Proteus Beredskap & Resiliens AB, konsultation inom säkerhet- och trygghetsfrågor och krisberedskap. Jag innehar en examen inom området med ambitionen att bygga vidare på mina kunskaper genom vidare studier och tar del av de senaste forskningsrönen inom brottsprevention. För att utvecklas vidare, samarbetar jag gärna i projektform tillsammans med akademier och andra forskningsorgan.

(59) Nicole Falkgrim | LinkedIn