Vad innebär egentligen ett gated community? Ofta förknippas begreppet med exklusiva bostadsområden i USA eller som en integrerad del av samhällsstrukturen i länder som Sydafrika. Däremot är det mindre vanligt att associera gated communities med Sverige, särskilt inte med en kommun som ofta lyfts fram som en av landets tryggaste. Just detta gjorde det särskilt intressant för oss att undersöka Staffanstorps kommun och deras ambitioner att införa gated communities i den lokala stadsutvecklingen.

Brås Nationella trygghetsundersökning 2024 visar att oron för brott ökar i Sverige, 50 procent av befolkningen uppger oro jämfört med 28 procent år 2014. Denna utveckling har lett till ett tydligare kommunalt ansvar genom lagen om brottsförebyggande arbete och i relation till detta har Staffanstorps kommun, som länge arbetat med trygghetsfrågor, som del av sin fysiska planering valt att utveckla gated communities. Gated communities ett ovanligt grepp i svensk kontext och detta gör kommunen till ett relevant fall för att studera hur trygghet integreras i planering och vilka konsekvenser sådana lösningar kan få för stadsutvecklingen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka framväxten av gated communities i en svensk kontext, med fokus på hur trygghetsargument påverkar planeringen i Staffanstorp. Studien analyserar hur politiker och planerare motiverar dessa bostadsområden utifrån trygghetsargument samt vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i den fysiska planeringen.

Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod för att möjliggöra en fördjupad förståelse av hur gated communities motiveras i Staffanstorp och hur trygghetsargument påverkar stadsutvecklingen. Metoderna som har använts är dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Dokumentstudien omfattar kommunala styrdokument, protokoll och tidigare intervjuer som belyser hur kommunen arbetar med trygghet och planering.