Den 13 maj samlades forskare, praktiker och samhällsaktörer i Digital Futures lokaler på KTH för att tillsammans utforska vad brott och trygghet innebär i vår tids allt mer teknologiska och uppkopplade samhälle. Seminariet Preventing crime in hyperspaces fokuserade på hur gränsen mellan fysiska och digitala miljöer suddas ut – och vilka konsekvenser detta får för brottslighetens former, samt hur vi behöver tänka om kring det brottsförebyggande arbetet.

Vi befinner oss i en tid där uppkopplade system, artificiell intelligens, smarta enheter och digitala plattformar präglar allt från våra hem och arbetsplatser till vår ekonomiska infrastruktur och sociala vardag. Denna utveckling skapar vad vissa kallar hyperspaces – rum där det digitala och fysiska inte längre kan ses som separata verkligheter. I dessa miljöer uppstår nya typer av brott, där gärningspersoner utnyttjar teknologins möjligheter för att begå handlingar som både är svårupptäckta och gränsöverskridande.

Professor Shane D. Johnson MBE, föreståndare för Dawes Centre for Future Crime vid University College London, inledde seminariet med att sätta detta i ett bredare forskningsperspektiv. Med exempel från generativ AI, bioteknik, avancerade material och smarta infrastrukturer illustrerade han hur framtidens brott inte enbart är en utveckling av det förflutna – de är kvalitativt nya. Johnson lyfte behovet av att vara proaktiv snarare än reaktiv: att tänka kring säkerhet, etik och sociala konsekvenser redan i utvecklingsstadiet av ny teknik. Han betonade också vikten av tvärvetenskaplig samverkan för att förstå och hantera riskerna kopplade till framtidens brott.

Därefter gav Mikael Majidoff, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten, en inblick i de sätt som digitala verktyg används för att underlätta ekonomisk brottslighet – bland annat inom välfärdssystemet och i samband med penningtvätt. Han visade på hur snabbt kriminella aktörer anpassar sig till nya teknologier, och hur myndigheter står inför utmaningen att inte bara upptäcka och beivra brott, utan att utveckla brottsförebyggande metoder som hänger med i teknikutvecklingens tempo. Majidoff underströk vikten av informationsdelning, automatisering och tidiga varningssystem – men också behovet av att förstå de sociala och organisatoriska sammanhangen där tekniken används.

Elin Nelly, operativ analytiker vid polisens nationella cyberbrottscenter SC3, tog oss in i en annan form av brottslighet där tekniken spelar en central roll – den digitala exploateringen av barn. Med lång erfarenhet från arbete inom våld i nära relationer och människohandel beskrev hon hur dagens förövare rör sig mellan plattformar och länder, ofta bakom anonymiserade identiteter. Hennes presentation belyste inte bara den tekniska spårbarheten, utan också vikten av kontextuell och relationell förståelse: att tolka digitala mönster i ljuset av mänskliga beteenden, sårbarheter och maktrelationer. Hon betonade också behovet av att investera i kompetens, resurser och samverkan, både nationellt och internationellt, för att kunna skydda de mest utsatta.

Seminariet avslutades med ett öppet samtal där frågor om ansvar, etik och framtidens brottsförebyggande strategier diskuterades. Det blev tydligt att teknologins utveckling inte bara är en teknisk fråga, utan en samhällelig och moralisk. I ett samhälle där digitala system formar våra livsmönster, behöver också trygghetsarbetet anpassas därefter, och det kräver nya former av kunskapsutbyte, där forskare, praktiker, teknikutvecklare och policyaktörer möts. Att förstå brott i hyperspaces är inte längre något som hör framtiden till – det är en nödvändig del av vår samtid.

Se inspelningen av seminariet HÄR. 

Nästa seminarium planeras till slutet av oktober 2025. Håll utkik efter mer information i våra kommande utskick.