Trygghet och säkerhet i regional planering

Trygghet och säkerhet i regional planering

Vem bär egentligen ansvaret? Det var en fråga jag ställde mig själv i början av 2019. Jag hade precis tittat på dokumentären ”Här är Polisen”, kring polisens arbete i norra Sveriges glesbygd. Bilden som målas upp är dyster, där polisernas resurser har svårt att räcka till för de handlingar som krävs för att öka trygghet och säkerhet. Detta var 2006 och sedan dess har glesbygdspolisens resurser blivit än mindre, speciellt i och med polisreformen 2015. Detta stärks av SKR:s rapport i början av året som pekar ut glesbygdskommuner som utsatta för stora samhällsekonomiska kostnader för olyckor. Vem ska ta hand om hur polisen att lösa tryggheten och säkerheten på landsbygden? Kanske ligger lösningen i planeringen, eller hos de aktörer som påverkar regional säkerhet?

Figur 1 – Data över samhällskostnader, Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2019

Ovan presenteras de kommuner med högst samhällskostnader för olyckor enligt SKR, varav sju rödmarkerade är kommuner i regionerna Norrland, Västernorrland, Västerbotten eller Jämtland-Härjedalen. Dessa regioner är de som jag valt att analysera.

Fram tills nu hade snarlika frågor endast nämnts i utbildningen som separata delar. Delar av stadsplanering så som regional och interkommunal planering har endast valts av intresse med mitt kandidatarbete som exempel. Intresset för regional planering kommer från mitt engagemang till gränsöverskridande kommunala samarbeten. Säkerhetsaspekten i fysisk planering är å andra sidan något som ganska nyligen tagit form. Att identifiera de aspekter som påverkar säkerhet och trygghet var främmande men intressant, vilket utvecklades till det masterarbete jag gör idag.

De lärdomar som än så länge visat sig är, ganska självklart, komplexiteten kring att titta på brott och säkerhet över större områden. Olika regioner har förutsättningar som är helt annorlunda från den mer Stockholmsfokuserade planeringen. Aspekter så som civilsamhälle, distanser för utryckning och utflyttningen av ungdomar är sådant som varit främmande koncept för mig. Även sådana påverkningar som till synes verkar små, som underbemanning av polisens växel, kan ha stora konsekvenser på hur personer kan anse sig själva vara säkra från brott.

I fortsatta studier hoppas jag kunna producera rekommendationer kring hur tre olika aktörer, planerare, polis och samordnare, skall förhålla sig kring säkerhet och trygghet på en regional nivå. Intervjuer skall göras för att få ett förstahandsintryck av konsekvenser av dagens säkerhetsarbete på den regionala nivån. Dokument kring andra länders arbeten kring säkerhet på en regional nivå skall jämföras med hur arbetsprocessen är i Sverige. I slutändan hoppas jag kunna utreda huruvida trygghet och säkerhet bör ta en större plats, samt stärka tron på regional säkerhet.

Länk till dokumentären från 2006: https://youtu.be/V79gWWYgz3E

Oskar Müller

Hej, jag heter Oskar och studerar regional och urban planering vid KTH. Genom mitt masterarbete hoppas jag kunna presentera en ny vinkel kring säkerhetens betydelse i större områden, något som kan hjälpa mindre kommuner i sitt arbete när det gäller säkerhet och trygghet.

Leave a Reply