Allt fler städer vänder sig till artificiell intelligens för att hantera vardagens miljöutmaningar. Forskning visar att AI inte bara kan effektivisera hur vi sorterar och transporterar avfall, utan också påverka hur vi tänker kring ansvar, delaktighet och övervakning i staden. Men hur skapar vi teknik som stödjer omsorg snarare än kontroll?

I en översiktsartikel i Environmental Chemistry Letters beskriver Fang och kollegor hur AI kan omforma hela avfallssystemet. Med hjälp av sensorer, bildigenkänning och maskininlärning kan avfall spåras och sorteras på sätt som både sparar resurser och minskar miljöpåverkan. Avfall blir en del av ett cirkulärt flöde – något som kan återvinnas och ge värde snarare än bara försvinna ur sikte. Men samtidigt väcker forskningen frågor. När allt fler beslut automatiseras – vem avgör vilka prioriteringar som vägs in? Och vad händer när effektivitet blir ett mål i sig, snarare än ett medel för hållbarhet och rättvisa?

En annan studie, publicerad i Smart Cities (2024), för forskningen närmare människors vardag. Pathak och kollegor har utvecklat ett AI-baserat system som identifierar olaglig dumpning i realtid med hjälp av kameror och datorseende. Det kan hjälpa städer att hålla rent, men innebär också en ständig visuell närvaro i offentliga miljöer. Är det en form av gemensam omsorg – eller en ny vardag av diskret övervakning? Forskarnas slutsats är tydlig: tekniken behöver utvecklas med medborgarna, inte för dem. När människor ges inflytande och förståelse för hur systemen fungerar kan AI stärka delaktighet snarare än passivitet.

Just den tanken blir tydlig i ett pågående initiativ i Norrköping, där ungdomar samarbetar med Håll Sverige Rent för att kartlägga skräp med hjälp av kameror och AI. Genom att själva samla in data och träna algoritmer blir ungdomarna en del av lösningen – de lär sig om miljöfrågor och bidrar till att synliggöra problemen på nya sätt. AI blir här ett verktyg för engagemang snarare än kontroll, ett sätt att se staden med nya ögon.

Kanske är det just där framtiden för den smarta staden ligger – i mötet mellan teknikens precision och människans omsorg. Smarta sopkärl och kameror kan bidra till renare miljöer, men det är i samarbetet mellan forskare, kommuner och invånare som en verkligt hållbar stad kan växa fram. En stad som inte bara är smart, utan också omtänksam.