Den 20 november arrangerade Safeplaces-nätverket och KTH andra delen av seminariet a Preventing Crime in Hyperspaces, där forskare och praktiker diskuterade hur digitala och fysiska system i allt högre grad samverkar och hur detta förändrar förutsättningarna för att förstå och förebygga brott. Genom transportsystem som exempel belystes hur sårbarheter uppstår, vilka risker som följer av ökande digitalisering och vilka krav detta ställer på samhällsaktörer.

Gisela Bichler – brott i digitalt-fysiska miljöer

Prof. Gisela Bichler inledde med att beskriva uppkomsten av digitalt-fysiska miljöer och hur dessa utmanar etablerade sätt att förstå plats, ansvar och brottstillfällen. Hon betonade att sårbarheter inte enbart uppstår genom tekniska system, utan genom samspelet mellan användare, plattformar och fysiska miljöer. En central poäng var att traditionella lokala analyser inte räcker för att förstå dagens brottslighet; istället behövs ett bredare systemperspektiv där digitala och fysiska komponenter betraktas tillsammans.

Scott Belcher – transportsystemens sårbarhet

Scott Belcher fokuserade på de strukturella utmaningar som präglar transportsektorns cybersäkerhet. Han lyfte fram att många organisationer fortfarande saknar grundläggande säkerhetsrutiner, trots en ökande hotbild och ett stort beroende av digital infrastruktur. Sektorns fragmenterade ansvarsfördelning och variationen i teknisk och organisatorisk kapacitet gör det svårt att upprätthålla en jämn säkerhetsnivå. Belcher underströk att bristen på tydliga krav, återkommande riskbedömningar och samordnad styrning bidrar till kvarstående sårbarheter, och att långsiktigt arbete med kompetens, ledning och regelverk är nödvändigt.

Martin Törngren – komplexitet och tillit i cyberfysiska system

Professor Martin Törngren breddade perspektivet genom att diskutera cyberfysiska system och deras ökande betydelse i samhällskritiska funktioner. Han beskrev hur digitalisering, automation och sammankopplade system skapar beroendekedjor som är svåra att överblicka och testa. Detta innebär att risker kan sprida sig på sätt som inte alltid är förutsägbara. Törngren framhöll behovet av att integrera robusthet och tillit i systemens grunddesign, samt vikten av testbäddar, tvärvetenskapligt samarbete och metoder som klarar att hantera komplexa och föränderliga miljöer.

David Olgart – Cybercampus Sverige och nationell kapacitetsuppbyggnad

I seminariets avslutande presentation beskrev David Olgart, direktör för Cybercampus Sverige, arbetet med att etablera en nationell struktur för att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera cyberhot. Han lyfte att många samhällsviktiga funktioner blir alltmer digitalt beroende, vilket kräver både kompetensutveckling och bättre samverkan mellan industri, myndigheter, försvar och akademi. Cybercampus syftar till att erbjuda en gemensam arena för forskning, utbildning och innovation, med målet att långsiktigt stärka landets motståndskraft.

Sammanfattande reflektion

Seminariet visade att brottslighet i digitalt-fysiska miljöer inte kan betraktas isolerat från samhällsstrukturer, teknik eller organisation. Transportsektorn illustrerar tydligt hur digitaliseringens möjligheter samtidigt skapar nya risker som kräver systematiskt och långsiktigt arbete. För att hantera dessa frågor behövs både teknisk och organisatorisk kompetens, tydligare ansvarsfördelning och en nationell infrastruktur som stödjer samarbete och kunskapsutveckling.

Se inspelningen och presentationsbilderna från seminariet.