Student Blog

Relation mellan brott och fysisk bebyggelse i stadskärnan: En studie av Stockholm kommuns stadsdelsnämndsområden

Studien hade som syfte att undersöka brottmönster i Stockholms kommun genom användning av GIS-analys (geografiska informationssystem) och teorier som CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design) och social disorganisationsteori. För att genomföra studien användes GIS för att analysera brottsstatistik i olika stadsdelar, som i Stockholms kommun kallas stadsdelsnämnder. Skadegörelsestatistiken representerades på en koropletkarta i GIS, vilket visade förekomsten av skadegörelse i olika delar av staden. Dessutom utfördes en analys av punktdata för att identifiera eventuella geografiska kluster av anmälda brott, vilket syftade till att ge insikter om eventuella rumsliga mönster och förstå förhållandet mellan brottslighet och den fysiska bebyggelsens täthet.

Resultaten av studien avslöjade ett tydligt mönster av brottslighet kring Stockholms stadskärna. Stadsdelarna Norrmalm, Södermalm och Enskede-Årsta-Vantör hade de högsta nivåerna av skadegörelsebrott, medan stadsdelarna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen hade de lägsta nivåerna. Dessutom noterades att skadegörelsen var mer koncentrerad i de södra stadsdelarna. I Norrmalm var brotten utspridda över hela stadsdelsområdet, vilket karakteriserades av tät bebyggelse i form av stenstaden och ett högt utbud av bostäder, kontor, butiker och serveringsområden. Å andra sidan hade Östermalm och Kungsholmen en tydligare koncentration av brott vid tätare bebyggelse. I Östermalm kunde en stark relation mellan brott och bebyggelse påvisas, medan Södermalm hade en mindre koncentration av brott kring områdena Medborgarplatsen och Skanstull. Medborgarplatsen nämndes som ett område med tätt utbud av serveringsområden och närbelägen handel och shopping.

En intressant observation var att stadskärnans intensiva livsstil möjligen kan skapa egocentriska individer, vilket potentiellt kan påverka brottsligheten. Dessutom ka olika fysiska egenskaper i bebyggelsen tänkas spela en roll för brottsnivåerna, vilket betonar vikten av att implementera olika typer av brottsprevention beroende på områdets egenskaper. Exempelvis kan äldre arkitektur i innerstaden påverka implementeringen av brottsförebyggande principer och det kan vara svårare att modifiera fysiska utformningen av miljön som redan existerar. Senare tillkomna bostadsområden antas ha implementerat sådana principer redan vid byggnation (såsom Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden).  I stället kan fokus ligga på införande av strategiskt placerad övervakningskamera (CCTV), belysning och analyser baserade på olika checklistor, riskbedömningar och fältprotokoll för att stärka brottspreventionen.

Samtidigt påpekas att det finns ett möjligt samband mellan skadegörelse på stadsdelsnivå och den oordning som det kan bidra till i samhället, vilket tidigare studier av Ceccato et al. (2019) har beskrivit. Statistiken i den här studien inkluderade en variation av skadegörelsebrott, från taggning till bilbränder, vilket eventuellt utmanar en direkt tillämpning av “Broken Windows teorin”. Men vid en sådan tillämpning kan den koncentrerade skadegörelsen möjligen ge upphov till ökad brottslighet i området, vilket kan förklara en spiral av småskaliga brott, inklusive olika typer av skadegörelse, som i sin tur leder till ökad brottslighet.

Slutsatsen av studien var att det finns en koppling mellan brottslighet och den fysiska bebyggelsen i Stockholm, där stadskärnan har den högsta belastningen av brott. Författaren understryker vikten av att vidta brottsförebyggande åtgärder i olika områden och påpekar att olika egenskaper i den fysiska miljön kan påverka potentiella gärningsmän. Samtidigt betonas behovet av fortsatt forskning för att förstå de komplexa sambanden mellan brottslighet, socioekonomiska faktorer och den fysiska miljön i städer som Stockholm.

Marcus Olausson, student i kursen AG1152 Säkerhet och trygghet i praktiken, VT-23 (marcus.olausson@amazingmagazines.se)