Säkerhet och Trygghet, en allt viktigare aspekt inom stadsplaneringen

Säkerhet och Trygghet, en allt viktigare aspekt inom stadsplaneringen

Idag känner sig fler och fler otrygga i våra offentliga miljöer. Källan till denna oro kan bestå av ett flertal saker, som troligtvis har en förstärkande effekt tillsammans. Vad som är säkert är att denna utveckling är på väg och fel håll och vi måste stävja detta förlopp omgående. Men hur görs det idag?

Foto: Niklas Lind

 

För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på Säkraplatser nätverket, vad har hänt sedan dess? Jag är färdigutbildad civilingenjör inom samhällsbyggnad, med en master i hållbar stadsutveckling och en stor passion för trygga stadsrum. Därför läser jag mig in på och forskar fortfarande inom detta område bland annat tillsammans med professor Vania Ceccato vid KTH. Något som jag uppmärksammat den senaste tiden är att trygghethetsfrågan hamnar allt mer och mer på agendan. Det är en positiv utveckling. Man kan läsa flertal artiklar om olika initiativ som ämnar att höja trygghetskänslan hos de boende i vår stad: Trygghetsvärdar, Trygghetskameror, applikationer för att kartlägga otrygga platser samt nattvandringar. Mitt mastersarbete kartlade också vilken sorts kommun i Sverige som arbetar med säkerhet och trygghet i planeringen. Länk finns här.

Men det är fortfarande en aspekt som jag saknar och det är att kunskapen inte förstärks där den faktiskt behövs, nämligen i stadsbyggnadssektorn. Här finns det stora möjligheter för våra kommuner och städer att redan på ett tidigt stadium stävja brott och öka tryggheten. Våra stadsplanerare, översiktsplanerare, trygghetskoordinatorer med mera besitter oerhörd makt att höja trygghetskänslan i våra stadsmiljöer. Jag hoppas att i framtiden är denna aspekt en självklarhet hos våra utbildningssäten. Att man utbildar våra samhällsbyggare med insikt att miljöerna de utformar och bygger, har en direkt och indirekt påverkan på trygghets- och säkerhetsnivåer.

En annan positiv trend jag har uppmärksammat under hösten när jag studerade en extra kurs, Säkerhet och Trygghet i praktiken, är att tidigare har dessa aspekter i stadsbyggnad setts som en storstadsfråga. Men, forskningen sker i en stor utsträckning även på landsbygden, speciellt i England och USA. Jag fick intervjua Professor Joseph F.

Donnermeyer som är expert på rural kriminologi, och fick på så sätt en insikt i hur arbetet sker på landsbygden och staden, samt dess likheter och skillnader. Kursen gav också en insikt i hur man arbetar med dessa frågor i praktiken, vilket var väldigt givande för oss som är nya i fältet.

I framtiden vill jag tipsa de stadsplanerare som är intresserade av trygghetsaspekten i planeringen, att själv forska om detta ämne om era universitet inte erbjuder kurser. Det finns ofantligt mycket material, forskning och kurser att läsa. Så börja någonstans, för då är du med och bidrar till en tryggare stadsmiljö!

Emil Holmlund, 24 år

Färdigutbildad civilingenjör inom samhällsbyggnad, men en master i stadsplanering från KTH. Har med ett brinnande intresse för stadsmiljöer som känns trygga och säkra för alla. Arbetar nu som biträdande projektledare för en statlig myndighet.

Länk till masterarbete:

http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1474175&dswid=4183

Lämna ett svar