Rädsla och miljöns roll

Rädsla (för brott) är en återspegling av det man ser och vad man uppfattar med sina sinnen i de omgivningar och miljöer där man tillbringar tid. Nätverket Säkraplatser är särskilt intresserat av att ägna tid åt att förstå mekanismerna som sammankopplar brott och synliga försämringar av en plats till rädsla. Vi vet att tecken på att ”ingen har kontroll” – som övergivna byggnader, skräp, vandalism, och nedskräpning – kan utlösa rädsla för brott och är indikatorer på mer allvarliga brott.

Likaså kan rädsla också vara en funktion av en individs känslomässiga reaktioner på en plats och minnen eller associationer som en plats för upp till ytan. Färska studier visar att rädsla också kan bero på den övergripande känslan av förändring som en plats genomgår. Nyinflyttade kan känna rädsla eftersom de saknar kunskap och kännedom om området. Forskning har visat att skillnader mellan befintliga invånare och nytillkomna kan öka inom båda grupperna, ge uttryck för vi-dom känslor (främlingsoro), som initierats av en rädsla för det okända. Sanningen är att rädslan inte kan förklaras av enbart byggnaders och gators skick. Rädsla betraktas ibland som en spegling av tillståndet i samhället och är i denna betydelse kopplad till en miljö och de människor som bor där vid en viss tidpunkt.