Reformation av utsatta områden – brottsprevention & trygghet genom utformning

Reformation av utsatta områden – brottsprevention & trygghet genom utformning

Vid Vätterns södra strand breder Jönköping ut sig. En stad som idag ser en expansiv befolkningstillväxt och där nybyggnationer av bostäder är påtaglig. En likartad utveckling såg man redan under tillväxtåren på 60- och 70-talet då miljonprogramsområden växte fram i städernas ytterkantsområden runt om i Sverige. Moderna och kvalitativa bostadsområden för sin tid, men som idag ofta är uttjänade och i behov av upprustning.

I Jönköpings södra delar ligger Råslätt, ett miljonprogramsområde som sedan år 2015 återfinns på polisens lista över “utsatta områden”. Det är den andra allvarligaste klassificeringen på den tregradiga skalan där även “riskområden” (1/3) och “särskilt utsatta områden” (3/3) ingår. Kortfattat definierar polismyndigheten begreppet “utsatt område” som ett geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status och där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Det kan yttra sig genom direkta påtryckningar såsom hot och utpressning eller indirekta såsom offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man och narkotikahandel som bedrivs öppet samt genom ett utåtagerande missnöje mot samhället.

VätterHem, det kommunala bostadsbolaget som förvaltar de flesta bostäderna i området, gick under hösten 2019 ut med att de ville miljardsatsa i Råslätt. Där ett av målen är att Råslätt ska bli av med polisens klassificering som ett ”utsatt område”. Efter diskussioner med VätterHem reflekterade vi över: ”Kan vi på något sätt bistå VätterHem med användbar information för att på så sätt hjälpa dem att nå sitt mål: att får bort Råslätt över polisens lista över utsatta områden?” Detta blev sedan även målet med vårt Examensarbete.

För att kunna genomföra en analys gick vi igenom vilka aspekter polisen utgår ifrån när de klassar ett område som utsatt och vi beslutade oss för att kika närmare på de indirekta påtryckningarna. Rent konkret handlar det om brott såsom olaga hot, skadegörelse, övergrepp i rättssak, narkotikabrott och vapenbrott.

För att få en nyanserad analys så användes tre olika metoder. Dessa var:

  1. Intervjuer av verksamma personer i Råslätt, för att identifiera den upplevda otryggheten och rådande brottslighet.
  2. Statistik över anmälda brott i Råslätt sedan utnämningen 2015, för att se var och hur ofta de olika brottskategorierna har blivit anmälda.
  3. Områdesanalys av Råslätt med utgångspunkt i teorin CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design) som kortfattat innebär att utforma fysiska miljöer på ett sätt som förebygger brott och ökar både säkerheten och tryggheten. I CPTED finns det tre övergripande strategier när det kommer till brottsförebyggande åtgärder i den bebyggda miljön. Dessa tre är naturlig övervakning, naturlig åtkomstkontroll och territorial förstärkning.

När vi sedan sammanförde inhämtade data genom de tre metoderna kunde särskilt känsliga och utsatta platser pekas ut. Utifrån de geografiska platserna kunde vi sedan identifiera vad som kännetecknade platserna och vad som var karakteriserande för miljöerna där de olika brottstyperna begicks. Några slutsatser vi kunde dra utifrån vår analys av Råslätt var att:

  • Den upplevda känslan av var brott begås överensstämmer till viss del med verklighetsbilden av var brott egentligen begås.
  • Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns oftast där det finns problem med den naturliga övervakningen.
  • Öppen narkotikahandel återfinns där det finns problem med den naturliga åtkomstkontrollen och med den naturliga övervakningen.
  • Brottshandlingar som har med utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och med den territoriella förstärkningen.
  • CPTED skulle kunna implementeras i Råslätt och på så sätt hjälpa till att stävja brottsligheten och öka tryggheten.

Eftersom en central del av arbetet var att stödja Vätterhem framkom det också förbättringsförslag på platser där innehåll från CPTED konkret kunde implementeras. Ett exempel var att lätta upp den bebyggda miljön genom att byta ut betongväggar vid exempelvis källarnedgångar för att öka insyn och ljusinsläpp. Ett annat var att förbättra belysningen i området för att öka tryggheten kvälls- och nattetid samt att stimulera den naturliga rörelsen av människor genom området.

Om du vill fördjupa dig i vårt examensarbete så kan du klicka dig vidare genom att trycka på länken här nedan:
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1457769&dswid=903

Tor Stening, 27 år

Högskoleingenjörsexamen i byggteknik, inriktning byggnadsutformning med arkitektur vid Jönköpings Tekniska Högskola 2020.
Studerar i nuläget en master inom Strategic Urban and Reginal planning på Linköpings Universitet.

Anton Dunåker, 25 år

Högskoleingenjörsexamen i byggteknik, inriktning byggnadsutformning med arkitektur vid Jönköpings Tekniska Högskola 2020.
Arbetar som byggprojektör på Lövsta Trähus AB.

anton.dunaker@hotmail.com

 

 

Lämna ett svar