Vad innebär ett resilient område?

Vad innebär ett resilient område?

med Prof. Karina Landman

Prof Karina Landman arbetar inom området stadsplanering och design med fokus på säkra och hållbara grannskap och platser. Detta har inkluderat arbete inom CPTED tidigare, och resilienta samt regenerativa städer och offentliga platser i nutid. Jonatan Abraham (KTH-Säkraplatser) har intervjuat henne i sambandet med online Colloquium på KTH den 29:e september 2020.

 

 

Vad innebär ett resilient område eller grannskap (resilient community)? Är dem också säkrare?

En resilient stad är en bosättning med förmågan att stå emot och återhämta sig från chocker, samt anpassa och transformeras i relation till förändrade förhållanden. Då bosättningar utgör socio-ekologiska system innebär det inte bara spatial resiliens, men också resiliens inom samhällen, och i mindre skala, grannskap som anpassar och transformeras till förändrade förhållanden. Då brott är en form av störning, innebär ett resilient grannskap också att finnandet av brottsreducerande samt brottsförebyggande lösningar genom fokus på mänskligt välmående och anpassning av bosättningar.

 

Tycker du att resiliens inom ett grannskap är ett förhandsvillkor för att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals)?
Att betrakta mänskliga bosättningar som socio-ekologiska system innebär att behandla social och spatial resiliens. Social resiliens rör förmågan av individer, hushåll och grannskap, etc. att hantera störningar eller utmaningar, som t.ex. att säkerställa hållbar försörjning. Detta rör frågor som påverkar livskvalitet, vilket inkluderar säkerhet, hälsa och rörlighet. Detta är direkt kopplade till Mål 1, 2, 3, 4 och 16 av de globala målen för hållbar utveckling, bland andra. Spatial resiliens är kopplat till kapaciteten till anpassning av form, funktion och flöden i förändringen av mänskliga bosättningar för att göra det möjligt för människor att nå en högre livskvalitet. Detta är direkt kopplat till Mål 8, 9, 10, 11, 14, 15, etc. Baserat på detta är resiliens en mekanism mot att uppnå hållbar utveckling.

Har du observerat någon skillnad i utmaningar eller möjligheter när du utforskat säkerhet på landsbygden i “The Global South”? Finns det lärdomar att dra och tillämpa i “The Global North”?
Skillnaden är huvudsakligen tillgängligheten av resurser för att möta utmaningarna. Begränsad personalkapacitet i många landsbygdskommuner, kombinerat med begränsade budgetar och korruption gör det svårt att adressera problem relaterade till säkerhet på landsbygden. Utmaningarna är också ofta extrema, såsom svår fattigdom och jämlikhet, arbetslöshet och få till inga arbetsmöjligheter. Utmaningen är vilka problem man bör prioritera och var man bör börja för att möta svårigheterna, då alla dessa är inbördes relaterade och ömsesidigt beroende.

Har du några generella råd för de som arbetar med säkerhet på landsbygden idag?
Säkerhet bör som en av aspekterna som utgör livskvalitet tas i hänsyn till i relation till andra frågor som husrum, produktiva liv och hälsa. Att hantera säkerhet behöver därför inkludera ett bredare tillvägagångssätt när det kommer till polisiär, social samt situationell brottsprevention. När man hanterar miljön som brott äger rum i är det också viktigt att ha i åtanke olika nivåer av ingripande, vilket inkluderar ingripanden inom planering, design och förvaltning som är relevanta inom respektive specifik kontext.

Då du själv ska presentera, vilka andra föreläsningar på konferensen skulle du vilja närvara på själv eller föreslå för andra deltagare?
Som stadsplanerare är jag speciellt intresserad av upplevelser av trygghet eller hur folk blir påverkade av naturen av specifika miljöer, vare sig det är i skolor, offentliga platser eller ensamma på bondgårdar. Jag är också intresserad av hur begränsade resurser som vatten eller mark kan ge upphov till ökningar i konflikter eller brott i framtiden och hur vi kan betrakta begreppet miljöbrottslighet i ett bredare perspektiv.

Jonatan Abraham bidrar regelbundet till Säkraplatser Nätverket. Han arbetar tillsammans med Prof Ceccato i projektet ”Crime and threats against farmers”.

 

Lämna ett svar