Kartläggningen är en utmaning i turistorter i Sverige

Variationer av brott över tid kan vara relevant för att jämföra brottsprofiler mellan olika kommuner i Sverige. Vi vet att risken för brott varken är enhetligt eller slumpmässigt fördelat i rum eller tid utan följer rytmen för mänsklig aktivitet. Brott visar variationer över dagar, veckor, månader och även mellan årstider. Turistkommuner i Sverige är bra exempel på detta. Vissa kommuner har stora utmaningar vad gäller brottsprevention eftersom de har stora befolkningsökningar att hantera under turistsäsonger. Två exempel i Sverige är Åre och Gotland.

Det är värt att notera att brottsligheten ökar under sommaren på Gotland när relativt höga temperaturer finns och brottsligheten toppar i Åre, skidorten, på de kallaste månaderna på året. Detta omvända brottslighetsmönster sommar/vinter visar betydelsen av förändringar i rutinaktiviteter på brott för personer som bor eller besöker dessa kommuner (Figur 1). Det här betyder stora problem för poliser och andra som arbetar med säkerhet och trygghet i området. De flesta vill ha det roligt men det betyder att en del går lite för långt. Några frestas att delta i aktiviteter som överdrivet drickande eller störande beteende på ett sätt de inte skulle göra i sin hemkommun på grund av den bristande anonymiteten.

Låt oss ta Åre som ett exempel. Malin Bergkvist, Folkhälsosamordnare, berättar ” Åre är ju en by med ca 1500 invånare, men under vintersäsong kan det vara upp till 35 000 besökare. Detta ställer särskilda krav på trygghetsarbetet” (läs mer här).

Hantering av utmaningarna bör börja med kartläggning av problemet. Det är svårt idag att ha ett bra sätt att standardisera brottstatistik när man har så pass stor befolkningsinflyttning. För det första är många problem underrapporterade som till exempel bråk, slagsmål och andra typer av våld och skadegörelse. Det spelar roll hur mycket man gör när man vet att brottsdata inte speglar allt som händer i verkligheten. För den andra är befolkningsstatisken från SCB inte anpassad för turistorter. Vi har bara ett mått för hela året. Vi skulle behöva ha ett mått som varierar veckovis eller månadsvis för att kunna skapa mer tillförlitliga kvoter.

En lösning är att vara kreativ och använda sekundära data som redan finns. Det är till exempel svårt att estimera befolkningsinflyttning under korta perioder. Ett sätt att skapa en någorlunda bra indikator på det är att räkna antalet bilar som flödar in på kommunens stora vägar. Nedan ser du en kartering av brott mot andel av inflödet av bilar per månad på kommunens stora vägar. Datan kommer från Trafikverket och Brå. Notera hur bra flödet av motorfordon fungerar som en indikator för inflöde av turistbefolkning både för Gotland och Sälen.

En annan lösning är att jobba med alternativa datakällor som ett komplement till officiell brottsstatistik. För att kunna veta vad som händer kan man använda sig av crowdsourced data (t.ex. information som människor lägger upp på sociala media eller andra verktyg som samlar information om det som händer på gatan). Det finns många sådana webbplatser och appar nuförtiden. I de flesta fall kommer datan från mäniskor på gatan. Detta är alternativa datakällor som brukar överstämma med officiell statistik men det är inte alltid så. Det betyder att man måste vara försiktig och kritisk samt tänka på hur man ska använda den här typen av information och till vilket ändamål. Vi behöver bland annat tänka på om vi vet tillräckligt om hur datainsamlingen gått till innan vi börjar använda den för brottsprevention.

Om du vill veta mer om crowdsourced data, läs:

  • Solymosi, R., & Bowers, K. (2017). The Role of Innovative Data Collection Methods in Advancing Criminological Understanding. In G. J. N. Bruinsma & S. D. Johnson (Eds.), Oxford Handbook of Environmental Criminology. Oxford University Press.
  • Haklay, M., 2013. Citizen science and volunteered geographic information: Overview and typology of participation. In Crowdsourcing geographic knowledge (pp. 105-122). Springer Netherlands.

Du kan läsa mer om brott och trygghet på mindre orter i Sverige i boken: Rural crime and community safety (2016, Routledge).

Kommentera